Goddag Yxskaft

2012/03/04 • Bistånd, Klimat, Sydafrika • Views: 292

Den svenska biståndsdebatten är ännu en gång i rullning och den som lyssnade på Sveriges radio den 25 februari kunde då få sig en första klassens skopa motsägelsefull argumentering. Det fanns många godbitar att ta ifrån men då jag råkar befinna mig i Sydafrika tänkte jag fokusera på delen om, det via Världsbanken svenskstödda, lånet till Sydafrika för anläggandet av världens fjärde största kolkraftverk.

Sydafrikas extrema beroende av kol är största anledningen till att de kvalar in på 10e plats över världens största koldioxidförorenare. Världens ekonomiska centrum predikar koldioxidskatt och ökade möjligheter för grön teknik att överföras från rikt till fattigt land (inget nämns om patenträttigheter, det vore att riskera kapitalövertaget). Men som bekant är det svårt att leva som man lär varpå Världsbanken valde att frångå sina egna officiella principer och investera i möjligaste smutsiga energi.

Enligt svensk biståndspolicy är klimat ett prioriterat mål för alla svenska biståndssatsningar. Något vår biståndsminister även poängterat i en tidigare intervju från vilken hon citeras i radio: ”Vi måste göra det möjligt för utvecklingsländer att inte investera sig fast i ett beroende av fossila bränslen”.

Sydafrika är till 90 procent beroende av kolkraft. Gunilla Carlsson menar i intervjun (mycket motiverat) att tillgång till energi är en förutsättning för utveckling. Där, ungefär, avtar logiken.

Regeringens förhållningssätt inför globala klimatförhandlingar har varit antagandet om det absoluta friktionsfria förhållandet mellan den fria marknaden och klimathantering. Carlsson försvarar sålunda investeringen i en av världens största och smutsigaste kraftverk med att i avtalet skulle även förnybar energi ingå.

Kolkraftverket har mött stark opposition av det sydafrikanska civilsamhället som vädjat till Världsbankens medlemsstater att ta sitt förnuft till fånga och rösta emot lånet (vilket också några gjorde, däribland alltså inte Sverige). Vad kolkraftverk kan göra för sin närmiljö är för alltför många sydafrikaner upplevd på nära håll; förorenat grundvatten, brist på vatten OCH brist på tillgänglig billig energi. Till det en alltmer påtagliga erfarenheter av de ödesdigra konsekvenser klimatförändringar har för både livskvalité och faktisk överlevnad.

55 Goddag Yxskaft

Aktivister för förnyelsebar energi utanför COP17 i Durban 2011

Kolkraftverkets kritiker menar att den ökade energiproduktionen kommer användas som lockbete för utländska investerare och multinationella företag. Idag betalar privatpersoner tre gånger mer för sin el än vad industrier betalar, vilket snarare minskat fattiga människors tillgång till el. För ett land som Sydafrika skulle det miljövänliga alternativet vara solenergi som på grund av dess rent tekniska utformning lämpar sig för hushållsnivå och därmed är mer tillgänglig för fattiga människor.

När så biståndsministern pressats tillräckligt hårt på ämnet i intervjun kastas kritiken istället mot Sydafrika. De måste uppenbarligen brytit mot delen i avtalet som beskrev de mycket måttliga investeringarna i förnybar energi. Självkritiken lyser med sin frånvaro.

Motsägelserna går att summeras enligt följande:

1. Ett plus ett är inte ett. Mindre utsläpp kommer inte göras genom att investera i smutsig energi med löfte om att också investera lite grann i förnyelsebar energi.

2. Vilket leder oss till det obestridda faktumet att ökade utsläpp drabbar fattiga människor hårdast, vilket i så fall motsäger biståndets hela syfte.

3. Kärleksrelationen mellan fri marknad och klimathantering går starkt att ifrågasätta.

4. Ökad energiproduktion betyder inte nödvändigtvis mer solidarisk distribution av slutprodukt.

5. Sverige har just bidragit till att Sydafrika ökat, inte minskat, sitt beroende av fossila bränslen.

Tags: , , , , , , , , , ,

One Response to Goddag Yxskaft

  1. Janne skriver:

    Kärleksrelationen mellan Gunilla Carlson och sydafrikansk kolkraft är en smutsig historia.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>