Feminism och kolonialism

2012/03/08 • Jämställdhet, Moçambique • Views: 1126

Idag firas Internationella Kvinnodagen runt om i världen med seminarier, demonstrationer, workshops, artiklar och kampanjer för att belysa de negativa konsekvenserna av  världens ojämställdhet.  Även om staten och civilsamhället lägger större krut på Dia da Mulher Moçambicana den 7 april, så uppmärksammas även den 8 mars i olika sammanhang här i Moçambique.

I O pais läste jag en intressant ledarartikel som fastslog att den feministiska diskursen delar påtagliga likheter med den postkoloniala teorin. Författaren, liksom många andra, hävdade att de bör betraktas som komplimentära. Dels för att båda diskursernas kamp mot förtryck bottnar i en avvisning av det etablerade patriarkala systemet dominerat av den vite mannen, dels för båda diskurserna motsätter sig den förmodade överhögheten förklädd i maskulin makt och auktoritet. Imperialismen, så som patriarkatet, är trots allt båda överhöghetens ideologi som objektifierar och dominerar sina undersåtar. Den förtryckta kvinnan är i denna mening lik den koloniserade människan. Kontaktytorna handlar om att såväl kvinnors som ‘inföddas’ värde orättvist har definierats av mannen och reduceratas till stereotyper (oskuld, hora, vilde, hedning) där en fri identitet förnekas genom det system som fångar dem.

I västerländsk konst och litteratur från 1700- och 1800-tal, där konstruktioner av den primitiva kvinnan som passivt underordnad florerar, förevigas myten om den erotiskt laddade  exotismen. Svart hud blev synonymt med sexuell promiskuitet och avvikande beteende, den svarta kvinnokroppen symboliserade Afrika som det erövrade landet.

Ett särskilt klandervärt exempel på sådana fördomar  är det ökända fallet med ”hottentotten Venus”, som beskriver hur den brittiska kolonialmakten omvandlade en ung afrikansk kvinna till en ikon för raslig underlägsenhet och vild kvinnlig sexualitet. Det är berättelsen om Saartjie Baartman (1789-1815), medlem av Khoisanstammen i Sydafrika, som fördes till Storbritannien år 1810 för att uppvisas som en biologisk kuriositet på grund av sin kurviga kropp. Hennes konsekventa degradering symboliserar det rasistiska tankesättet och blivit en bestående symbol för dåtidens västerländska attityder till Afrika.

Många av de metoder som använts för att analysera den koloniala politiken tenderar dock att vara könsblinda. Professor Gayatri Chakravorty Spivak, författare och debattör, är en av rösterna som kritiserat den postkoloniala tendensen att konstruera en enda kategori av de koloniserade, vilket ignorerar den viktiga frågan om könsskillnader. Kvinnors erfarenheter, komplexa åtaganden, möten och förhandlingar med, och ifrågasättanden av, förtrycket bör lyftas i större utsträckning. Inte minst för att belysa det obestridliga faktum att kolonialismen drabbade män och kvinnor på olika sätt. Kvinnor utsattes ofta för ”dubbel kolonisering”, där de först diskrimierades för sin position visavi kolonialmakten, och sedan i egenskap av kön. Enligt Spivak är denna differentiering viktig för en uttömmande granskning av den koloniala dominansens arv.

Det råder ingen tvekan om att kolonialismen kombinerade europeiska och afrikanska patriarkala ideologier för att skapa nya metoder, relationer och ideologier. Den sydafrikanske professorn Robert Morell skriver bland annat att den koloniala uppdelningen av klass och ras skapade olika maskuliniteter, av vilka några var dominerande och hegemoniska, och andra, underordnade och subversiva, även om den senare alltid fick en patriarkalisk utdelning över kvinnorna. Dessa maskuliniteter producerades i olika institutionella sammanhang, från staten, kyrkan och skolan till arbetsplatsen och hemmet.

Naturligtvis förändras könsroller över tid och tar olika uttryck i urbana och rurala kontexter, där skilda associativa system existerar. Gemensam faktor är dock att kvinnan ofta befinner sig i en underlägsen position vad gäller rättigheter och möjligheter.  Förhoppningsvis bidrar den Internationella Kvinnodagen till att kasta extra ljus över aktiviteter och literatur med förmågan att väcka tankar, utmana fördomar och skapa engagemang. Lika rättigheter, lika möjligheter, oavsett kön. Att det ska vara så svårt.

    Kommentera

    E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

    Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>