Södra Afrika idag http://sodraafrikaidag.se Afrikagruppernas blogg från södra Afrika Sun, 15 Jan 2017 07:30:57 +0000 sv-SE hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.9.15 Vår partner FACT Chiredzi http://sodraafrikaidag.se/2017/01/15/var-partner-fact-chiredzi/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=var-partner-fact-chiredzi http://sodraafrikaidag.se/2017/01/15/var-partner-fact-chiredzi/#comments Sun, 15 Jan 2017 07:30:57 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36498 Videon är producerad av vår zimbabwiske partner FACT Chiredzi och visar delar av organisationens många verksamheter.]]>

Videon är producerad av vår zimbabwiske partner FACT Chiredzi och visar delar av organisationens många verksamheter.

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2017/01/15/var-partner-fact-chiredzi/feed/ 0
Metoden har fungerat som en nyckel för mig http://sodraafrikaidag.se/2017/01/08/metoden-har-fungerat-som-en-nyckel-for-mig/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=metoden-har-fungerat-som-en-nyckel-for-mig http://sodraafrikaidag.se/2017/01/08/metoden-har-fungerat-som-en-nyckel-for-mig/#comments Sun, 08 Jan 2017 08:00:00 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36502 Aida Xavier Cossa är sexualupplysare, lärare och koordinatör för vuxenutbildningsorganisationen Sê-Rixile i Inhambaneprovinsen i Moçambique. Aida jobbar som lärare för vuxna analfabeter på deltid. Utöver det jobbar hon genom Sê-Rixile med utbildning i grupper av kvinnor, föräldralösa barn och flickor som inte har möjlighet att gå i skola. Där spenderar hon nästan all sin tid. …]]>

Aida Xavier Cossa är sexualupplysare, lärare och koordinatör för vuxenutbildningsorganisationen Sê-Rixile i Inhambaneprovinsen i Moçambique. Aida jobbar som lärare för vuxna analfabeter på deltid. Utöver det jobbar hon genom Sê-Rixile med utbildning i grupper av kvinnor, föräldralösa barn och flickor som inte har möjlighet att gå i skola. Där spenderar hon nästan all sin tid. Arbetet i Sê-Rixile är hennes passion.

2009 organiserade Afrikagrupperna en utbildning för sexualupplysare i Beira där Aida deltog. Utbildningen introducerade en metod som kopplar genus till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Deltagarna bestod av representanter från olika organisationer som jobbar med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter från hela Moçambique. Nu har deltagarna träffats igen för att skapa ett nationellt nätverk för sexualupplysare och dela med sig av sina erfarenheter av metoden. Här följer Aidas reflektioner kring metoden.

-Det är en deltagande metod där alla deltagare är med och bidrar om de vill, allas erfarenheter och tankar ses som lika mycket värda. En metod som inte fördömer utan öppnar upp för samtal och med högt till tak. Att ha tagit del av denna metodologi har inneburit en total förändring för mig personligen och för gruppen. Innan hade jag svårt att bemöta och konfrontera vissa ämnen som sexualupplysare. Jag kände mig till exempel inte trygg att prata om hiv, men nu med den här metoden är jag det. Metoden har fungerat som en nyckel för mig. Den har även hjälpt mig med att reflektera kring mig själv i den lärande situation som jag försöker skapa för andra. Det är otroligt viktigt att reflektera kontinuerligt som sexualupplysare.

aida2 1024x682 Metoden har fungerat som en nyckel för mig

Aida Xavier Cossa

-Skillnaden mellan den här metoden och andra utbildningar jag gått är det deltagande och interaktiva förhållningssättet. I andra utbildningar har kursledaren alltid sett sig som den som vet och som ska överföra något till andra. I den här metodologin är vi alla deltagare. Alla bidrar med sina erfarenheter och utbyten uppstår. Alla har något att bidra med.

- Innan jag tog del av den här metoden trodde jag att genus var lika med kvinna. Jag har lärt mig en massa om genus generellt, genus relaterat till hiv, genus relaterat våld. Genus är en social konstruktion. En del moçambikier vänder i dörren till ett hem där de ser en man diska. Så stark är den genusnormen.

-När jag håller i utbildningar brukar jag göra en övning som går ut på att alla skriver ner vad de gör från när de vaknar på morgonen tills när de lägger sig på kvällen en vanlig lördag. Då ser vi konkreta skillnader. Kvinnornas papper fylls medan männen har få aktiviteter en lördag. Kvinnorna stiger upp tidigt, tar hand om hushållet, familjemedlemmarna, jobbar på åkern, tvättar, handlar, socialiserar med grannar och är de sista i säng på kvällen. Männen stiger upp sent och spenderar hela lördagen med fritidssysselsättningar och sociala aktiviteter, ofta dricker de mycket. På kvällen när kvinnorna är trötta efter en lång dags arbete vill många män ha sex. Många kvinnor blir ifrågasatta av sina män om de är trötta. Vad har du blivit trött av, frågar männen. Många kvinnor går då med på att ha sex för att slippa konflikt och för att de har en underordnad ställning i familjen. Alla är lika. Alla har rätt att säga när de vill ha sex. Alla borde dela uppgifterna i hemmen lika.

-Jag tvivlar på att jag kunnat göra utbildningar i byar och samhällen om jag inte gått denna utbildning. Jag kan nu prata om sex och sexualitet utan svårigheter. Innan visste jag inte ens vad sexualitet var. Jag har också insett att bästa sättet att undervisa och lära är i ett didaktiskt sammanhang som jag som upplysare kan skapa förutsättningar för. Jag har en stor passion för det här arbetet. Det största jag fått är utbildning!

11 1024x682 Metoden har fungerat som en nyckel för mig

Aida under en workshop om sexualupplysning.

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2017/01/08/metoden-har-fungerat-som-en-nyckel-for-mig/feed/ 0
Gynnsamma förändringar för barn i Luandas förorter http://sodraafrikaidag.se/2017/01/06/gynnsamma-forandringar-for-barn-i-luandas-fororter/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=gynnsamma-forandringar-for-barn-i-luandas-fororter http://sodraafrikaidag.se/2017/01/06/gynnsamma-forandringar-for-barn-i-luandas-fororter/#comments Fri, 06 Jan 2017 08:00:12 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36510 I en av Luandas förorter ligger ett av nätverket Mulher de Cazengas förskolor. Där jobbar pedagogen Maria Jose Mateus som även är koordinatör för nätverket. Hon har varit med sedan starten och berättar att på slutet av 90-talet under inbördeskriget var situationen svår för barn och ungdomar i förorterna. Många barn levde i hushåll utan …]]>

I en av Luandas förorter ligger ett av nätverket Mulher de Cazengas förskolor. Där jobbar pedagogen Maria Jose Mateus som även är koordinatör för nätverket. Hon har varit med sedan starten och berättar att på slutet av 90-talet under inbördeskriget var situationen svår för barn och ungdomar i förorterna. Många barn levde i hushåll utan föräldrar och andra vuxna. Dessa barn utsattes för rån och olyckor. Hon berättar om barn som fallit i vattentankar och om barn som bränt sig allvarligt på grund av dålig bensin. Barn blev även kidnappade. Överallt talades det om barn som försvann spårlöst.

- Vi behövde göra något. Vi hade ingen plats, inga lokaler, men vi hade våra bakgårdar, berättar Maria.

IMG 00802 199x300 Gynnsamma förändringar för barn i Luandas förorter

Maria

På bakgårdarna började Maria tillsammans med några andra kvinnor från området att utveckla program för undervisning i närområdet. De lyckades utbilda sig själva och skapa förskolor, men behövde samarbeta med andra organisationer i närområdet och så kom nätverket till 2008. Nätverket består av 11 medlemsföreningar, 87 kvinnor och 24 män. Det är kvinnoföreningar, kyrkliga föreningar, föreningar av lärare som jobbar med alfabetisering, föreningar av traditionella barnmorskor, föreningar av ungdomar som jobbar med hiv och ungdomar som jobbar med våld i nära relationer. 2009 fick de kontakt med Afrikagruppernas partnerorganisation ADRA och har sedan dess jobbat tillsammans. Genom ADRA får de vidareutbildning och ekonomiskt stöd. Idag samarbetar de även med staten men i det samarbetet får de inget materiellt.

Syftet med nätverket är att jobba för att mänskliga rättigheter ska respekteras. Genom åren har nätverket bland annat jobbat med att hjälpa till vid registrering vid födelse vilket inte har varit en lätt procedur. De har jobbat med renhållning, återvinning och hållbarhet. De har även jobbat med att hjälpa kommunen att informera så att folk ska vilja vaccinera sig. Nätverket har också jobbat med kvartersbanker och kompetensutveckling kring hushållning och sparande kopplat till bankerna. ADRA har hjälpt till med kompetensutveckling och bistått med startkapital. Genom bankerna kan de lägga undan pengar för svårare tider samt att de finns till fördel för dem som har det svårt. Kvartersbankerna har löst ett hinder i vardagen. Bankerna gör det möjligt för nätverket att bevilja mikrolån till initiativ i kvarteren. Det är främst projekt för att stärka kvinnor ekonomiskt och uppmuntra entreprenörsverksamheter.

IMG 00622 682x1024 Gynnsamma förändringar för barn i Luandas förorter

Väskor och skor uppradade på en av nätverkets förskolor.

I nätverket finns idag 20 förskolor. Varje förskola har tagit emot 50-70 barn mellan 2-5 år. Nu under den ekonomiska krisen kan de inte ta emot lika många barn och de har skurit ner verksamheten med ca 20%. Det kostar 5000 kwanzas per barn och månad på förskolorna. I det priset ingår frukost och lunch.

Nätverket har fått ett gott rykte och ställning. De har lyckats avråda myndigheterna att stänga två skolor i området och istället investera i dem. Genom arbetet på förskolorna såg de behovet av att jobba med genusperspektiv och genusmetoder. De såg olika beteenden mellan mammor och pappor. Papporna såg det mer som en skyldighet att lämna och hämta sina barn, de visade lite intresse för barnen. Platserna på nätverkets förskolor är eftertraktade på grund av deras undervisningsmetoder. Maria berättar att de ser förändringar, att arbetet haft inverkan på attityder och beteenden i förhållningssättet till barn.

- Papporna har nu en annan attityd. De pratar med oss pedagoger om sina barn. De intresserar sig för hur barnen har det. På förskolorna får barnen en utbildning som uppskattas av föräldrarna och vi blir uppsökta tack vare vårt sätt att undervisa. Barnen kommer ut med en vision och är socialiserade, inte blyga. Lärarna i skolorna märker skillnad mellan barnen som gått på våra förskolor och de som inte gjort det. Många av barnen som gått på våra förskolor kan börja tidigare i första klass men måste sen vänta för att komma in på gymnasiet.

Maria och hennes kollega Eunice Mateus, chef för en av förskolorna beskriver arbetet med barnen som ett väldigt vackert arbete.

- Det är lugnt och roligt, en lär sig mycket av dem genom deras lärande. En blir en ödmjuk person. Vi får respekt i samhället. Barnen visar saker för oss hela tiden, säger Eunice.

- Vi blir mer som barnen. Det är roligt. Vi leker och sjunger. Barn är inte högfärdiga. Vi känner att det är synd att andra inte har möjligheten att jobba med det här, säger Maria.

Maria varit med och byggt upp en framgångsrik verksamhet som förändrat förutsättningarna för barns uppväxt i området. Nu vill hon och hennes kollegor i nätverket ta sig an ett annat problem.

-Kvinnor har ett stort problem i Angola. Marken tillhör generellt män, säger Maria.

En kvinna på gräsrotsnivå kan inte ta lån eller mikrokrediter. Kvinnor har ofta inget ID. De äger inte sitt eget hus, det gör männen. Kvinnor kan inte ge garanti för lån.

- Vi måste lära oss mer oss om dessa rättigheter. Vi vill studera marklagen utifrån ett genusperspektiv.

IMG 00892 Gynnsamma förändringar för barn i Luandas förorter

Eunice, chef på en av nätverkets förskolor i Luanda.

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2017/01/06/gynnsamma-forandringar-for-barn-i-luandas-fororter/feed/ 0
Rättvis Vinhandel – året som gått http://sodraafrikaidag.se/2016/12/29/rattvis-vinhandel-aret-som-gatt/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=rattvis-vinhandel-aret-som-gatt http://sodraafrikaidag.se/2016/12/29/rattvis-vinhandel-aret-som-gatt/#comments Thu, 29 Dec 2016 08:00:38 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36532 Ännu ett år av kamp går mot sitt slut. 2016 var ett minst sagt intensivt år för Kampanjen för Rättvis Vinhandel. Än mer intensivt var det för vinarbetarna, de som med stor möda plockar druvorna och arbetar inom vinproduktionen för en lön långt under vad man kan förväntas leva på. Vid årets start kontaktades kampanjen av …]]>

Ännu ett år av kamp går mot sitt slut. 2016 var ett minst sagt intensivt år för Kampanjen för Rättvis VinhandelÄn mer intensivt var det för vinarbetarna, de som med stor möda plockar druvorna och arbetar inom vinproduktionen för en lön långt under vad man kan förväntas leva på.

12961144 905948242856189 6887303981371381981 o 300x200 Rättvis Vinhandel   året som gåttVid årets start kontaktades kampanjen av en dansk journalist och filmare som ville gräva i förhållandena som råder för dem som producerar vårt vin. Det var upptakten till vad som senare skulle säljas in till Uppdrag Granskning under namnet Bittra druvor.
I februari skrev den svenska delen av kampanjen brev till svenska importörer med förfrågan om vad de gör konkret för att förbättra vinarbetarnas villkor. I april arrangerades ett stormöte för intressenter och aktiva i Sverige. Konferensen var en uppföljning av den internationella konferens som gick av stapeln i Argentina 2015.

IMG 4349 300x200 Rättvis Vinhandel   året som gåttUnder sommaren började vi höra att det trampades hårt på gårdarna som hör till Robertson Winery i Sydafrika. I augusti går 250 arbetare ut i strejk för högre lön och organiseringsrätt. Facket CSAAWU ber om solidaritet och stöd. Det får de. Pengar samlas in och skickas till Sydafrika för att hjälpa till med strejkkassor och juridiska utgifter. Påverkansarbetet tar fart i form av möten med importören och Systembolaget, informationsspridning med aktivister runt Systembolaget som informerar kunder och solidaritetskampanjer på social media. De artiklar som produceras i rasande takt får ytterligare skjuts av Uppdrag Granskning när det grävande reportaget visas i oktober. En fin utdelning på kampanjansträngningarna var när Socialminister Gabriel Wikström gick ut med att han ställer sig bakom bojkotten av Robertsons viner.

Både Systembolaget och svenska importfirman Primewine går ut på offensiven. Systembolaget far iväg till Sydafrika och lovar uppstramning i revisionsleden och bedyrar extra utredningar på de gårdar som nämnts i reportaget. Sydafrikanska myndigheter i sin tur lovar att ta i med hårdhandskarna och ger gårdsägare korta tidsramar för att korrigera de lagöverträdelser de gjort gällande arbetsvillkor.

När den 14 veckor långa strejken slutligen når en uppgörelse har Robertsons viner helt tagits bort ur hyllor hos vissa vinförsäljare i Danmark och försäljningen på Systembolaget minskat signifikant. Robertsons namn har blivit skamfläcken som representerar många vinproducenter i Sydafrika, Argentina och Chile.

Michael Wiehe 248x300 Rättvis Vinhandel   året som gått

Michael Wiehe

Arbetarnas kamp resulterade inte i de lönekrav de ställde men de anser sig övertygade om att strejken hade kunnat sluta i avsked och fängslande av deras fackledare om det inte vore för den enighet de lyckades uppvisa tillsammans med den internationella (åtminstone europeiska) solidaritet som visades med tillhörande press på storköpare som Systembolaget.

Året har visat vilken styrka nätverk som Rättvis Vinhandel har när det gäller att mobilisera snabbt och kraftfullt. Tillsammans är vi snabbare, och starkare. Känslan av solidaritet, enighet, beslutsamhet och styrka är vad vi tar med oss in i nästa år av aktivism och rättvisa.

Lotta Comé och Agnes Nygren, Afrikagrupperna

Nu närmar sig Nyårsafton då vi tar farväl av det gamla och firar in 2017. Ett nyårslöfte kanske kan vara att efterfråga schysta villkor när vi handlar på Systembolaget? Låt oss skåla med bubbel som producerats med rättvisa arbetsvillkor!

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/12/29/rattvis-vinhandel-aret-som-gatt/feed/ 0
Fokus: Matsuveränitet http://sodraafrikaidag.se/2016/12/27/fokus-matsuveranitet/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=fokus-matsuveranitet http://sodraafrikaidag.se/2016/12/27/fokus-matsuveranitet/#comments Tue, 27 Dec 2016 08:00:52 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36553 Vår mat produceras idag ohållbart. Stora transnationella företag och markägare kontrollerar stora ytor av mark, vilket gör att småbrukare inte har möjligheterna att fortsätta bruka sin egen mark och använda de fröer de tidigare använt. Konsekvenserna av matproduktionen är liknande över hela världen och därmed behövs det ett större fokus på matsuveränitet som lösning till …]]>

Vår mat produceras idag ohållbart. Stora transnationella företag och markägare kontrollerar stora ytor av mark, vilket gör att småbrukare inte har möjligheterna att fortsätta bruka sin egen mark och använda de fröer de tidigare använt. Konsekvenserna av matproduktionen är liknande över hela världen och därmed behövs det ett större fokus på matsuveränitet som lösning till denna problematik. Dessa problem och lösningar är vad våra gäster berättat om under Matsuveränitetsveckan 12-20 november.

Matsuveränitetsveckan 2016

Matsuveränitetsveckan e1481896651646 168x300 Fokus: Matsuveränitet

Föredrag under Matsuveränitetsveckan 2016

Under hösten har Afrikagrupperna arbetat med Matsuveränitetsveckan, som avslutades för några veckor sedan. Ett initiativ tillsammans med en rad solidaritetsorganisationer medverkade, däribland FIAN, Framtidsjorden, Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, Nordbruk samt Svalorna Indien Bangladesh. Gäster från Afrika, Asien, Latinamerika, Europa och Nordamerika har under denna intensiva vecka deltagit i en mängd  föredrag, panelsamtal och presentationer runt om i Sverige.

Vår gäst Mary Sakala, småskalig bonde från Zambia, diskuterade med forskare, småbrukare och aktivister från hela världen om hur de relaterar till globala ramverk som reglerar spridning av fröer och tillgång till mark. Trots den geografiska spridningen var småbrukarnas erfarenheter liknande och de menade att den bästa vägen framåt för den globala matförsörjningen är småbondens väg. Mary sa i klartext under en paneldebatt “We talk of zeroing hunger, but the system we have is promoting profit, which can never zero hunger”.

“Small Scale Farmers Feed The World”
Något som blev tydligt under Matsuveränitetsveckan var att konsekvenserna av den globala matindustrin är desamma oavsett om vi pratar om Zambia eller Sverige. Idag konkurrerar svenska bönder med resten av Europa och därmed har vår självförsörjning av mat gått ned till mindre än 30 procent sedan 1980 talet. Detta betyder att en stor del av vår mat i Sverige är importerad, vilket också får konsekvenser för bönder i andra delar av världen. Storskaligt exportinriktat jordbruk prioriteras.

För att påvisa den problematik som också är tydlig i Sverige, har vi i dessa organisationer tillsammans med organisationen Småbrukarna även deltagit i Europas största forum för Matsuveränitet: Nyéléni Forum For Food Sovereignty II i Cluj-Napoca, Rumänien mellan den 26-30 oktober. I Rumänien nätverkade den svenska delegationen med småbönder främst från La Vía Campesina (den internationella bonderörelsen), NGOs, fackföreningar och även forskare från både Europa och andra delar av världen för att diskutera huruvida vi tillsammans kan arbeta för ett matsuveränt Europa. Europas gemensamma jordbrukspolicys (Common Agricultural Policy eller CAP) bär skulden för den utveckling vi ser i Europa. Ett system som gynnar de stora industrierna och lämnar småbrukarna i sticket. CAP:s syfte är att hjälpa europeiska bönder att försörja 500 miljoner européer genom stabilt, hållbart och säkert producerad mat till ett rimligt pris för konsumenter. Men ska samtidigt hålla en rättvis standard för de 22 miljoner bönder och jordbrukare som producerar vår mat i Europa. Trots att det låter bra på pappret är CAP uppbyggd ur en marknadsliberal utgångspunkt där mat ses som en handelsvara och inte en rättighet, där man främjar matsäkerhet före matsuveränitet. Samma problematik som vi ser i södra Afrika och något Mary Sakala även lyfte under Matsuveränitetsveckan. Trots att dessa policys finns, tar de inte hänsyn till de småbrukare som producerar 70 procent av den mat som konsumeras.

Utifrån Matsuveränitetsveckan och den svenska delegationen som medverkade i Rumänien, har vi i organisationerna kunnat skapa ett nätverk för matsuveränitet för att arbeta internt, nationellt, regionalt och internationellt med frågan. Matsuveränitet är en del av lösningen för en hållbar matproduktion globalt. En lösning som måste uppmärksammas och föras fram på den politiska agendan.

Afrida Chowdhury & Caroline Faxe
Praktikanter på Afrikagrupperna

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/12/27/fokus-matsuveranitet/feed/ 0
“A Childhood Lost, A Livelihood Lost”- A call for solidarity to defend lives! http://sodraafrikaidag.se/2016/12/22/a-childhood-lost-a-livelihood-lost-a-call-for-solidarity-to-defend-lives/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=a-childhood-lost-a-livelihood-lost-a-call-for-solidarity-to-defend-lives http://sodraafrikaidag.se/2016/12/22/a-childhood-lost-a-livelihood-lost-a-call-for-solidarity-to-defend-lives/#comments Thu, 22 Dec 2016 09:28:17 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36567 I had the privilege to represent ZIMCODD at the preparations of the launch of the Swedwatch report in collaboration with Afrikagrupperna on the circumstances of the children in diamond mining in the DRC titled; A Childhood lost. After reading the report I was overwhelmed by the striking similarities in human rights challenges being faced by …]]>

I had the privilege to represent ZIMCODD at the preparations of the launch of the Swedwatch report in collaboration with Afrikagrupperna on the circumstances of the children in diamond mining in the DRC titled; A Childhood lost. After reading the report I was overwhelmed by the striking similarities in human rights challenges being faced by communities in my country and in Africa as a whole. Our governments and their accomplices in the global diamond industry have let us down; indeed they have plundered our livelihoods with impunity.

The human rights violations are appalling, the abdication of duties by the players in the diamond trade industry only means communities have to build their own alliances. In order to challenge the status quo and demand that those who are involved in the diamond industry – both in the downstream and upstream – be held accountable and play their part to ensure that human rights are respected in the diamond industry.

From the report it is clear that we cannot only rely on the Kimberly Process Certification Scheme as the only human rights “sustainability” initiative in the diamonds industry, there is need to consider other international standards such as the UN Guiding Principles on Business and Human Rights, the OECD Due Diligence policies. More so – take into account the community voices in the global discourses and the global players must be accountable to these voices.

The report is rich with evidence for advocacy targeting our national governments in Africa, the global players in the industry including the consumers in the diamond trade industry. There is a great opportunity for solidarity from the consumers, especially in Sweden. They could exercise their consumer rights. This by seeking to know where the diamonds that made “that ring, that necklace” came from. Consumers can play a big role in ensuring that companies are accountable and to not fern human rights violations through buying diamonds that cannot be traced back to their origin.
4. Janet Zhou ZIMCODD fotograf Agnes Nygren 300x200 “A Childhood Lost, A Livelihood Lost”  A call for solidarity to defend lives!

At the moment, it is business as usual, jewellery companies are sourcing their diamonds and making the sparkling diamonds without knowledge of where they are coming from- blame it on the lack of a comprehensive global accountability framework! When I visited a few jewellery shops and did a snap survey on their knowledge about the diamonds they are trading I was depressed at the lack of knowledge but all the same I was also excited by the imagination of having these companies and their consumers in our corner and start calling for social accountability in the much opaque diamond industry.

The Swedwatch report gives me hope, in that I can visualise the responsibilities of all the global diamond industry to promote and protect human rights all over Africa in general and in Zimbabwe in particular. This report can be a useful community tool to make a contribution to the call for operations that are responsible and respect human rights.

1. Janet Zhou Programdirektör ZIMCODD fotograf Sanna Ström 300x200 “A Childhood Lost, A Livelihood Lost”  A call for solidarity to defend lives!

My community has been clear on the “investor that they want” and it is the duty of the investor at whatever level to therefore play their part and ensure that those community voices are taken account of in all decisions and deals made in the diamond market. Communities have focused more on the downstream advocacy.

This report offers insights in amusing upstream advocacy work that communities could do through creating linkages at the global level. These linkages are apparent in engaging with the jewellery companies, and the consumers of the diamond products- these engagements would focus on a wide array of issues from holding our national governments accountable and also address the limitations of the global frameworks such as those presented by the Kimberly Process which has lost touch with the realities of the diamond trade industry today!

The Report gives very insightful recommendations that communities in Zimbabwe can breakdown to their level and use for engagement. I am hopeful that the long history between Zimbabwe and Sweden is a starting point for continued solidarity and the people of Sweden as consumers should start to ask the hard questions to address the historical and current human rights violations in the diamond trade industry.

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/12/22/a-childhood-lost-a-livelihood-lost-a-call-for-solidarity-to-defend-lives/feed/ 0
Blodsdiamanterna -13 år efter regelverket http://sodraafrikaidag.se/2016/12/21/blodsdiamanterna-13-ar-efter-regelverket/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=blodsdiamanterna-13-ar-efter-regelverket http://sodraafrikaidag.se/2016/12/21/blodsdiamanterna-13-ar-efter-regelverket/#comments Wed, 21 Dec 2016 06:32:28 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36526 Swedwatch och Afrikagrupperna släpper idag en rapport om brott begångna mot barns rättigheter i Afrikas diamantgruvdrift. Rapporten ställer sig mycket kritisk till den internationella diamanthandeln. Förutom att inte säkerställa barnsrättigheter pekar rapporten på inbyggda svagheter i den så kallade Kimberlyprocessen. Det är ett certifikat som upprättats av stora diamantproducenter och handelsländer för att utesluta diamanter som utvunnits …]]>

Swedwatch och Afrikagrupperna släpper idag en rapport om brott begångna mot barns rättigheter i Afrikas diamantgruvdrift. Rapporten ställer sig mycket kritisk till den internationella diamanthandeln. Förutom att inte säkerställa barnsrättigheter pekar rapporten på inbyggda svagheter i den så kallade Kimberlyprocessen. Det är ett certifikat som upprättats av stora diamantproducenter och handelsländer för att utesluta diamanter som utvunnits i konfliktzoner i den globala marknaden, och därmed förhindra diamant-drivna krig.

BRT4263 2016 09 06 at 19 36 43 300x200 Blodsdiamanterna  13 år efter regelverket

Rapporten utreder särskilt hur barns liv påverkas i så kallad småskalig gruvutvinning (gruvdrift som bedrivs utanför den formella ekonomin) i Demokratiska Republiken Kongo. Utredningen visar att många barn arbetar i näringen och avslöjar grova människorättskränkningar. Rapporten sätts in i ett större perspektiv på kontinenten som visar samma mönster. Afrika producerar omkring 65 procent av världens diamanter. Internationella Arbetsrättskommittéen, ILO, beräknar att mer än en miljon barn i åldern mellan 5-17 år arbetar i gruvindustrin. En överväldigande majoritet av dem finns i Afrika.

Kimberlycertifieringen är den enda av sitt slag i sektorn. Rapporten upprepar samma kritik som funnits mot certifieringen sedan dess skapande. Goda intentioner till trots är certifieringen långt ifrån en garant för att människorättsbrott inte begås i diamantindustrin. Den kom till för ungefär ett decennium sen då diamantkonflikter eldade på inhemska konflikter i Afrika. Det skulle behövas en total omstrukturering eller helt ny certifiering för att skydda de människor som betalar priset för diamanthandeln.

BRT4198 2016 09 06 at 18 11 10 300x200 Blodsdiamanterna  13 år efter regelverket

I rekommendationerna uppmanas alla aktörer i leden att utöva sitt ansvar. De svenska företagen ska öka sin transparens liksom implementera företagsbesiktning för ansvarsfull hantering av mineraler från konflikt- och riskområden. Gällande regelverk och policy uppmanar rapporten Riksdagen och EU att fastställa lagar som tvingar företag att utreda, granska och offentliggöra diamanthandelns värdekedja i enlighet med internationell standard.

Hassan Mao, praktikant Afrikagrupperna

———————————————————————————————————-

Swedwatch and Afrikagrupperna today release a report on the plight of children in diamond mining industry in Africa. The report ‘Childhood Lost’,  is critical of the whole international diamond mining industry. Apart from not safeguarding children’s rights, the report identifies inherent weaknesses with the Kimberly Process (KP). The systems was set up by major diamond producing and trading countries to exclude conflict diamonds from global markets, and thereby prevent diamond-fuelled wars.

The report specifically looks into how children’s lives have been affected by conditions in small-scale (so-called artisanal) mine sites in the Democratic Republic of Congo. The investigation finds that large numbers of children work in the country’s diamond mines, and are exposed to abuses and violations of their rights. By putting into a larger perspective, the report raises similar working conditions across diamond producing countries in Africa (which accounts to 65 percent of the total global diamond production). The International Labor organization estimates that more than 1 million children, aged between 5-17 working in the mining industry – the overwhelming majority of them in Africa.

The Kimberly Certification Process is the only sustainability certification available for diamond production and trading. This report echoes the longstanding critique that the Kimberly Certification Process, albeit well intended, falls short of comprehensive sustainable strategy and obscures the true human rights problems within today’s diamond trade. The Kimberly certification process was in put in place more than a decade ago at the height of the diamond conflict in Africa. It therefore needs a long overdue restructuring or complete replacement to protect the people who are bearing the true cost of the diamond trade.

In its recommendations, the report urges all actors in the diamond trade to exercise their responsibilities. To the Swedish companies, the report calls for more transparency as well as implementations of international due diligence for responsible supply chains of Minerals from Conflict affected and high-risk areas. On the policy side, Swedwatch calls bot the government of Sweden as well as the European Union to establish laws requiring companies in their territory to investigate, and publicly report on, their diamond supply chains in accordance with international standards and due diligence guidelines.

Hassan Mao, intern Afrikagrupperna

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/12/21/blodsdiamanterna-13-ar-efter-regelverket/feed/ 0
Utmaningar i arbetet mot hiv http://sodraafrikaidag.se/2016/12/05/utmaningar-i-arbetet-mot-hiv/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=utmaningar-i-arbetet-mot-hiv http://sodraafrikaidag.se/2016/12/05/utmaningar-i-arbetet-mot-hiv/#comments Mon, 05 Dec 2016 08:51:22 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36474 Den rådande ekonomiska krisen i Moçambique kommer inte göra påverkansarbetet för tillgång till hälso- och sjukvård lättare. Albertina är sjuksköterska på organisationen Amodefa och ansvarig för hemsjukvårdprojektet Esperança i Maputo. Syftet med projektet är att genom hembesök följa människors som lever med hiv så de inte avbryter sina behandlingar av olika anledningar som till exempel …]]>

Den rådande ekonomiska krisen i Moçambique kommer inte göra påverkansarbetet för tillgång till hälso- och sjukvård lättare.

Albertina är sjuksköterska på organisationen Amodefa och ansvarig för hemsjukvårdprojektet Esperança i Maputo. Syftet med projektet är att genom hembesök följa människors som lever med hiv så de inte avbryter sina behandlingar av olika anledningar som till exempel brist på mat. Näringsriktig mat är grundläggande för att kunna ta bromsmediciner. Projektet har varit framgångsrik och antalet som avbryter behandlingen har sjunkit.

img 9978 Utmaningar i arbetet mot hiv

Albertina under ett hembesök i en av Maputos förorter.

Organisationer som Amodefa och hemsjukvårdare som Albertina har tillsammans skapat en rörelse i södra Afrika, the Care Workers’ Movement. Albertina deltog i Care Workers Forum i Sydafrika i september 2015. Där träffade hon andra hemsjukvårdare från andra moçambikiska organisationer. De bestämde sig för att tillsammans skriva ett brev till ANEMO (Utbildning för upplysning) som samarbetar med hälsoministeriet. I brevet bad de ministeriet utföra en studie för att ta fram siffror på hur många som jobbar med hemsjukvård ideellt i landet. Exakt hur stort är behovet, som det civila samhället försöker lappa över, där staten inte tar sitt ansvar? Stora delar av hemsjukvården bedrivs på ideellbasis av organisationer som Amodefa. Albertina och Amodefa kämpar för hållbar hälso- och sjukvård.

Efter brevet har hälsoministeriet skickat ett team som genomfört en undersökning nationellt. De kom och intervjuade Albertina och frågade varför det civila samhället ville veta detta?

-Vi vill veta vilka som gör jobbet och vem som betalar för det, för att vi vill visa staten och bedriva påverkans arbete. Vi kämpar för  nationellt.  Vi vill få lön för vårt arbete, säger Albertina.

Förutom den ekonomiska krisen har Moçambique drabbats av extrem torka till följd av väderfenomenet El Niño. Det för med sig andra utmaningar i kampen mot hiv. Det råder brist på mat på grund av torkan och med den ekonomiska krisen har transport och matpriser stigit med så mycket som 100 %.

- Om vi kunde ge frön till våra patienter skulle det lösa många problem. Frön är säkerhet och möjlighet till liv.  Om man har tillgång till frön kan man alltid odla och överleva, säger Albertina.

Nu har Världsaidsdagen 2016 kommit och gått. En dag då människor över stora delar av världen samlas till minne av alla som dött på grund av aids, och för att uttrycka sitt stöd för alla de 35 miljoner människor runt om i världen som lever med hiv i dag. Världsaidsdagen är en bra dag att uppmärksamma allt som hivpandemin innebär. Men hiv är allas ansvar, i Sverige såväl som i Afrika, alla dagar på året. Kampen fortsätter.

 

Nu kan du hjälpa familjer som lever med hiv att få tillräckligt med mat för att bromsmedicinerna ska fungera. Boka en plats på Afrikagruppernas digitala julbord! Genom att boka en plats ger du ett matpaket till en familj i Moçambique. I matpaketet finns basvaror som en person som lever med hiv behöver under en månad.

Vill du ge bort en eller flera platser i julklapp? Du får ett elektroniskt gåvobevis efter genomfört köp som du kan maila eller skriva ut. En perfekt present till någon du tycker om!

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/12/05/utmaningar-i-arbetet-mot-hiv/feed/ 0
Världsaidsdagen – Sandra hjälper dem som lever det liv hon själv har levt http://sodraafrikaidag.se/2016/12/01/varldsaidsdagen-sandra-hjalper-dem-som-lever-det-liv-hon-sjalv-har-levt/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=varldsaidsdagen-sandra-hjalper-dem-som-lever-det-liv-hon-sjalv-har-levt http://sodraafrikaidag.se/2016/12/01/varldsaidsdagen-sandra-hjalper-dem-som-lever-det-liv-hon-sjalv-har-levt/#comments Thu, 01 Dec 2016 08:19:14 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36469 Idag är det Världsaidsdagen. Då samlas människor över stora delar av världen till minne av alla som dött på grund av aids, och för att uttrycka sitt stöd för alla de 35 miljoner människor runt om i världen som lever med hiv i dag. Vi vill idag lyfta en av hjältarna som dagligen kämpar för …]]>

Idag är det Världsaidsdagen. Då samlas människor över stora delar av världen till minne av alla som dött på grund av aids, och för att uttrycka sitt stöd för alla de 35 miljoner människor runt om i världen som lever med hiv i dag.

Vi vill idag lyfta en av hjältarna som dagligen kämpar för ett positivt liv i Moçambique.

Sandra är 33 år och hade fram till för några år sedan en liten butik där hon sålde parfym och kläder. Hon gillade att jobba med försäljning, affärerna gick bra och hon hade planer på att utöka sin verksamhet. Hon lärde även ut måleri, hantverk och smyckestillverkning till föräldralösa barn i området hon bodde i. 2007 blev hon sjuk och då förändrades allt. Ingenting hjälpte och hon blev bara sämre och sämre. Hennes familj som inte förstod sig på sjukdomen blev rädda och började diskriminera henne. Till slut var hon bara skin och ben, hon kunde varken gå eller prata. Hon bara grät. Hon hade oerhörda smärtor och kunde endast ligga på ena sidan, annars gjorde det för ont. Vi det tillfället vägde hon 25 kg och hennes pappa bar henne i famnen till sjukhuset för att få vård. På sjukhuset upptäcktes det att Sandra lever med hiv och att hon hade tbc. Hon blev inlagd på sjukhuset i fem månader.

När en av hemsjukvårdarna från organisationen Amodefa fann Sandra var hon väldigt sjuk. Hemsjukvårdaren kontaktade Albertina, Amodefas sjuksköterska som började följa Sandras behandlingar tillsammans med de andra hemsjukvårdarna från Amodefa. Albertina gav råd och praktiska tips till Sandras pappa som skötte om henne. Med hjälp av Albertina blev pappans behandling av sin dotter bättre. Totalt blev Sandra sängliggande i två år.

- I Amodefas händer började jag bli bättre, berättar Sandra. På slutet av min tbc-behandling bjöd Amodefa in mig till en utbildning om hemsjukvård. Jag hade vid det tillfället ingen bra näringsriktig mat hemma. Mina föräldrar hade inte råd. När jag började på utbildningen vägde jag 39 kg. Efter två veckor på kursen där jag fick bra mat flera gånger om dagen vägde jag nästan 50 kg.

När Sandra var inlagd på sjukhuset hade folk tagit alla hennes saker för de trodde att hon skulle dö. När hon kom hem igen fick hon börja om från noll. Det var tungt, men mirakel hände. Sandra gick med i föreningen Mulher Jovem (Ung Kvinna), en av föreningarna inom Amodefas projekt för hemsjukvård. Genom föreningen fick Sandra ersättningen som hon köpte second hand-kläder för på marknaden. I föreningen lärde hon sig att ta hand om sig själv och värdesätta sig själv. Hon ändrade stil och började ta hand om sig själv på ett annat sätt.

- Amodefa har förändrat min livsstil.

En tid senare träffade Sandra en pojkvän. Tillsammans fick de en dotter 2011.

- Hon är vårt första barn och vår lycka. Hon föddes negativ.

Sandras pojkvän jobbade i Sydafrika på ett företag. 2014 i november omkom han i en olycka på arbetsplatsen. Återigen fick Sandra börja om på nytt i livet.

I ett område lite utanför staden har Sandra lyckats bygga ett litet hus på en tomt där hon bland annat odlar maniok, sötpotatis, papaya och bönor. Hon ska försöka öppna en butik med kläder och parfym. Det är det hon vill göra, det hon gjorde innan allt förändrades. Men nu är hon även en utbildad hemsjukvårdare och hon glömmer inte.

- Jag hjälper dem som lever det liv jag levde. Amodefa är som min familj. De fanns för mig i den svåraste tiden i mitt liv. För ett tag sen blev jag sjuk igen. Jag kunde inte gå på tre veckor. Amodefa kom till mig. Jag fick råd av Albertina och med hjälp av hennes vård blev jag genast bättre. Idag är min första dag tillbaka på jobbet som hemsjukvårdare efter tre veckor, berättar Sandra.

Sandras dotter är nu fem år och hon vet hur hon ska hjälpa sin mamma med medicinerna när hon mår dåligt. Dottern märker när Sandra är sjuk och säger till att hon måste till sjukhuset. På morgonen frågar hon alltid hur Sandra mår.

När Sandra blev sjuk var hiv något nytt för familjen och folk blev rädda. En del vågade inte komma in i huset. Andra kom inte ens och hälsade på. Sandras föräldrar var också rädda men är inte det lägre. Nu är de stolta över henne.

- När jag är ute och jobbar som hemsjukvårdare berättar jag vad jag har gått igenom. Det är inte lätt att gå från 25 kg till 64 kg. Men jag är fortfarande här. Och jag är mamma nu. Jag vill leva!

I Moçambique lever majoriteten av jordbruk så den extrema torkan som varat sedan två år tillbaka har slagit väldigt hårt. Det råder brist på mat och levnadskostnaderna har stigit i höjden. Sandra har märkt av det under hembesöken.

-Det gör oss ledsna. Vi som tar hand om de sjuka har ingenting och de vi tar hand om behöver mat. Det gör ont. Vi känner den här torkan i vårt kött och blod. Folk hoppas att vi ska ta med något men vi har ingen mat själva. Med den här krisen blir det fler som överger medicinerna för att de helt enkelt inte uthärdar att ta dem utan mat. Bromsmediciner är väldigt starka och framkallar reaktioner om de inte tas med mat. Men vi fortsätter att ge patienterna råd att fortsätta.

Sandra vill inte vara med på bild och har ett annat namn eftersom det fortfarande finns mycket fördomar, diskriminering och stigmatisering. Om någon får veta kan det minska hennes chanser och möjligheter i framtiden.

Nästa inlägg kommer att ta upp de utmaningar arbetet mot hiv står inför och hur hemsjukvårdare försöker mobilisera sig i regionen.

Du kan hjälpa familjer som lever med hiv att få tillräckligt med mat för att bromsmedicinerna ska fungera. Boka en plats på Afrikagruppernas digitala julbord! Genom att boka en plats ger du ett matpaket till en familj i Moçambique. I matpaketet finns basvaror som en person som lever med hiv behöver under en månad.

Vill du ge bort en eller flera platser i julklapp? Du får ett elektroniskt gåvobevis efter genomfört köp som du kan maila eller skriva ut. En perfekt present till någon du tycker om!

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/12/01/varldsaidsdagen-sandra-hjalper-dem-som-lever-det-liv-hon-sjalv-har-levt/feed/ 0
Framsteg i långvarigt arbete mot hiv hotas av den ekonomiska krisen http://sodraafrikaidag.se/2016/11/28/framsteg-i-langvarigt-arbete-mot-hiv-hotas-av-den-ekonomiska-krisen/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=framsteg-i-langvarigt-arbete-mot-hiv-hotas-av-den-ekonomiska-krisen http://sodraafrikaidag.se/2016/11/28/framsteg-i-langvarigt-arbete-mot-hiv-hotas-av-den-ekonomiska-krisen/#comments Mon, 28 Nov 2016 15:33:15 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36462 På torsdag den 1 december är det Världsaidsdagen. Vi på Afrikagrupperna vill uppmärksamma detta genom att publicera en miniserie med inlägg denna vecka om det fantastiska hivarbete som görs av vår partnerorganisation Amodefa i Moçambique. Projektet Esperança hemvård startade 1997 för att minska patienttrycket på sjukhusen i Maputo. Sjukhusen var överfulla med fall av sjukdomar …]]>

På torsdag den 1 december är det Världsaidsdagen. Vi på Afrikagrupperna vill uppmärksamma detta genom att publicera en miniserie med inlägg denna vecka om det fantastiska hivarbete som görs av vår partnerorganisation Amodefa i Moçambique.

Projektet Esperança hemvård startade 1997 för att minska patienttrycket på sjukhusen i Maputo. Sjukhusen var överfulla med fall av sjukdomar relaterade till hiv. Tillsammans tog Afrikagruppernas partnerorganisation Amodefa och hälsoministeriet initiativet att följa och ge kontinuitet till sjukhusbehandlingen hemma hos folk. Projektets två sjuksköterskor följde patienter hem. 2004 ökade behovet och 2005 förklarades hivspridningen vara en nationell nödsituation då 40 % av alla dödsfall var hiv-relaterade. Tack vare civilsamhällets ansträngningar har den siffran minskat. Idag finns fyra föreningar av lokala hemsjukvårdare som arbetar i olika områden av Maputo inom Esperança projektet. Syftet med föreningarna är att följa folk på behandling och få ner antalet som avbryter sin behandling. Metoden har varit framgångsrik och antalet patienter som avbryter behandlingen har sjunkit. Hemsjukvårdarna följer behandlingen, observerar, ger råd samt försöker hjälpa patienterna att undvika opportunistiska sjukdomar.

IMG 0060 2 Framsteg i långvarigt arbete mot hiv hotas av den ekonomiska krisen

Hemsjukvårdarna Janina och Melina tillsammans med sjuksköterskan Albertina.

Sjuksköterskan Albertina har varit med från starten. I nästan 20 år har hon koordinerat och sett över projektet. Måndag-torsdag gör hon hembesök tillsammans med hemsjukvårdare från de fyra föreningarna. På fredagar gör hon uppföljningsbesök hos de allvarligaste fallen. Albertinas mål är att besöka tio patienter om dagen. Varje hemsjukvårdare har ansvar för att följa ca fem patienter per månaden.

-Innan var behovet större på grund av diskriminering, fördomar och rädsla. Många sjuka övergavs och hemsjukvårdarna fick göra mycket tyngre sysslor som att ge bad, tvätta, städa, laga och mat. Nu är det bättre. Informationen om att hiv inte är en dödsdom har gått fram, berättar Albertina.

Den rådande ekonomiska krisen i Moçambique påverkar alla, inte minst organisationer som Amodefa. Hemsjukvårdarna får ingen lön men de får ett bidrag på 1000 meticais (drygt 100 kronor) i månaden. Förra året räckte projektets pengar för bidrag endast fram till maj.

-Pengarna kan komma en dag, men en människa som dör kommer inte tillbaka. Vi måste ta hand om våra medmänniskor. Vi kan inte lämna dem, säger Albertina.

Många av hemsjukvårdarna lever med hiv och har själva blivit vårdade av Amodefa. De glömmer inte den insats Amodefa gjorde för dem och vill ge något tillbaka till andra som befinner sig i samma situation de själva en gång befann sig i.

Nästa blogginlägg i miniserien kring Världsaidsdagen kommer att handla om en av Amodefas hemsjukvårdare.

Nu kan du hjälpa familjer som lever med hiv att få tillräckligt med mat för att bromsmedicinerna ska fungera. Boka en plats på Afrikagruppernas digitala julbord! Genom att boka en plats ger du ett matpaket till en familj i Moçambique. I matpaketet finns basvaror som en person som lever med hiv behöver under en månad.

Vill du ge bort en eller flera platser i julklapp? Du får ett elektroniskt gåvobevis efter genomfört köp som du kan maila eller skriva ut. En perfekt present till någon du tycker om!

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/11/28/framsteg-i-langvarigt-arbete-mot-hiv-hotas-av-den-ekonomiska-krisen/feed/ 0