Södra Afrika idag http://sodraafrikaidag.se Afrikagruppernas blogg från södra Afrika Thu, 01 Dec 2016 08:44:57 +0000 sv-SE hourly 1 http://wordpress.org/?v=3.9.14 Världsaidsdagen – Sandra hjälper dem som lever det liv hon själv har levt http://sodraafrikaidag.se/2016/12/01/varldsaidsdagen-sandra-hjalper-dem-som-lever-det-liv-hon-sjalv-har-levt/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=varldsaidsdagen-sandra-hjalper-dem-som-lever-det-liv-hon-sjalv-har-levt http://sodraafrikaidag.se/2016/12/01/varldsaidsdagen-sandra-hjalper-dem-som-lever-det-liv-hon-sjalv-har-levt/#comments Thu, 01 Dec 2016 08:19:14 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36469 Idag är det Världsaidsdagen. Då samlas människor över stora delar av världen till minne av alla som dött på grund av aids, och för att uttrycka sitt stöd för alla de 35 miljoner människor runt om i världen som lever med hiv i dag. Vi vill idag lyfta en av hjältarna som dagligen kämpar för …]]>

Idag är det Världsaidsdagen. Då samlas människor över stora delar av världen till minne av alla som dött på grund av aids, och för att uttrycka sitt stöd för alla de 35 miljoner människor runt om i världen som lever med hiv i dag.

Vi vill idag lyfta en av hjältarna som dagligen kämpar för ett positivt liv i Moçambique.

Sandra är 33 år och hade fram till för några år sedan en liten butik där hon sålde parfym och kläder. Hon gillade att jobba med försäljning, affärerna gick bra och hon hade planer på att utöka sin verksamhet. Hon lärde även ut måleri, hantverk och smyckestillverkning till föräldralösa barn i området hon bodde i. 2007 blev hon sjuk och då förändrades allt. Ingenting hjälpte och hon blev bara sämre och sämre. Hennes familj som inte förstod sig på sjukdomen blev rädda och började diskriminera henne. Till slut var hon bara skin och ben, hon kunde varken gå eller prata. Hon bara grät. Hon hade oerhörda smärtor och kunde endast ligga på ena sidan, annars gjorde det för ont. Vi det tillfället vägde hon 25 kg och hennes pappa bar henne i famnen till sjukhuset för att få vård. På sjukhuset upptäcktes det att Sandra lever med hiv och att hon hade tbc. Hon blev inlagd på sjukhuset i fem månader.

När en av hemsjukvårdarna från organisationen Amodefa fann Sandra var hon väldigt sjuk. Hemsjukvårdaren kontaktade Albertina, Amodefas sjuksköterska som började följa Sandras behandlingar tillsammans med de andra hemsjukvårdarna från Amodefa. Albertina gav råd och praktiska tips till Sandras pappa som skötte om henne. Med hjälp av Albertina blev pappans behandling av sin dotter bättre. Totalt blev Sandra sängliggande i två år.

- I Amodefas händer började jag bli bättre, berättar Sandra. På slutet av min tbc-behandling bjöd Amodefa in mig till en utbildning om hemsjukvård. Jag hade vid det tillfället ingen bra näringsriktig mat hemma. Mina föräldrar hade inte råd. När jag började på utbildningen vägde jag 39 kg. Efter två veckor på kursen där jag fick bra mat flera gånger om dagen vägde jag nästan 50 kg.

När Sandra var inlagd på sjukhuset hade folk tagit alla hennes saker för de trodde att hon skulle dö. När hon kom hem igen fick hon börja om från noll. Det var tungt, men mirakel hände. Sandra gick med i föreningen Mulher Jovem (Ung Kvinna), en av föreningarna inom Amodefas projekt för hemsjukvård. Genom föreningen fick Sandra ersättningen som hon köpte second hand-kläder för på marknaden. I föreningen lärde hon sig att ta hand om sig själv och värdesätta sig själv. Hon ändrade stil och började ta hand om sig själv på ett annat sätt.

- Amodefa har förändrat min livsstil.

En tid senare träffade Sandra en pojkvän. Tillsammans fick de en dotter 2011.

- Hon är vårt första barn och vår lycka. Hon föddes negativ.

Sandras pojkvän jobbade i Sydafrika på ett företag. 2014 i november omkom han i en olycka på arbetsplatsen. Återigen fick Sandra börja om på nytt i livet.

I ett område lite utanför staden har Sandra lyckats bygga ett litet hus på en tomt där hon bland annat odlar maniok, sötpotatis, papaya och bönor. Hon ska försöka öppna en butik med kläder och parfym. Det är det hon vill göra, det hon gjorde innan allt förändrades. Men nu är hon även en utbildad hemsjukvårdare och hon glömmer inte.

- Jag hjälper dem som lever det liv jag levde. Amodefa är som min familj. De fanns för mig i den svåraste tiden i mitt liv. För ett tag sen blev jag sjuk igen. Jag kunde inte gå på tre veckor. Amodefa kom till mig. Jag fick råd av Albertina och med hjälp av hennes vård blev jag genast bättre. Idag är min första dag tillbaka på jobbet som hemsjukvårdare efter tre veckor, berättar Sandra.

Sandras dotter är nu fem år och hon vet hur hon ska hjälpa sin mamma med medicinerna när hon mår dåligt. Dottern märker när Sandra är sjuk och säger till att hon måste till sjukhuset. På morgonen frågar hon alltid hur Sandra mår.

När Sandra blev sjuk var hiv något nytt för familjen och folk blev rädda. En del vågade inte komma in i huset. Andra kom inte ens och hälsade på. Sandras föräldrar var också rädda men är inte det lägre. Nu är de stolta över henne.

- När jag är ute och jobbar som hemsjukvårdare berättar jag vad jag har gått igenom. Det är inte lätt att gå från 25 kg till 64 kg. Men jag är fortfarande här. Och jag är mamma nu. Jag vill leva!

I Moçambique lever majoriteten av jordbruk så den extrema torkan som varat sedan två år tillbaka har slagit väldigt hårt. Det råder brist på mat och levnadskostnaderna har stigit i höjden. Sandra har märkt av det under hembesöken.

-Det gör oss ledsna. Vi som tar hand om de sjuka har ingenting och de vi tar hand om behöver mat. Det gör ont. Vi känner den här torkan i vårt kött och blod. Folk hoppas att vi ska ta med något men vi har ingen mat själva. Med den här krisen blir det fler som överger medicinerna för att de helt enkelt inte uthärdar att ta dem utan mat. Bromsmediciner är väldigt starka och framkallar reaktioner om de inte tas med mat. Men vi fortsätter att ge patienterna råd att fortsätta.

Sandra vill inte vara med på bild och har ett annat namn eftersom det fortfarande finns mycket fördomar, diskriminering och stigmatisering. Om någon får veta kan det minska hennes chanser och möjligheter i framtiden.

Nästa inlägg kommer att ta upp de utmaningar arbetet mot hiv står inför och hur hemsjukvårdare försöker mobilisera sig i regionen.

Du kan hjälpa familjer som lever med hiv att få tillräckligt med mat för att bromsmedicinerna ska fungera. Boka en plats på Afrikagruppernas digitala julbord! Genom att boka en plats ger du ett matpaket till en familj i Moçambique. I matpaketet finns basvaror som en person som lever med hiv behöver under en månad.

Vill du ge bort en eller flera platser i julklapp? Du får ett elektroniskt gåvobevis efter genomfört köp som du kan maila eller skriva ut. En perfekt present till någon du tycker om!

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/12/01/varldsaidsdagen-sandra-hjalper-dem-som-lever-det-liv-hon-sjalv-har-levt/feed/ 0
Framsteg i långvarigt arbete mot hiv hotas av den ekonomiska krisen http://sodraafrikaidag.se/2016/11/28/framsteg-i-langvarigt-arbete-mot-hiv-hotas-av-den-ekonomiska-krisen/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=framsteg-i-langvarigt-arbete-mot-hiv-hotas-av-den-ekonomiska-krisen http://sodraafrikaidag.se/2016/11/28/framsteg-i-langvarigt-arbete-mot-hiv-hotas-av-den-ekonomiska-krisen/#comments Mon, 28 Nov 2016 15:33:15 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36462 På torsdag den 1 december är det Världsaidsdagen. Vi på Afrikagrupperna vill uppmärksamma detta genom att publicera en miniserie med inlägg denna vecka om det fantastiska hivarbete som görs av vår partnerorganisation Amodefa i Moçambique. Projektet Esperança hemvård startade 1997 för att minska patienttrycket på sjukhusen i Maputo. Sjukhusen var överfulla med fall av sjukdomar …]]>

På torsdag den 1 december är det Världsaidsdagen. Vi på Afrikagrupperna vill uppmärksamma detta genom att publicera en miniserie med inlägg denna vecka om det fantastiska hivarbete som görs av vår partnerorganisation Amodefa i Moçambique.

Projektet Esperança hemvård startade 1997 för att minska patienttrycket på sjukhusen i Maputo. Sjukhusen var överfulla med fall av sjukdomar relaterade till hiv. Tillsammans tog Afrikagruppernas partnerorganisation Amodefa och hälsoministeriet initiativet att följa och ge kontinuitet till sjukhusbehandlingen hemma hos folk. Projektets två sjuksköterskor följde patienter hem. 2004 ökade behovet och 2005 förklarades hivspridningen vara en nationell nödsituation då 40 % av alla dödsfall var hiv-relaterade. Tack vare civilsamhällets ansträngningar har den siffran minskat. Idag finns fyra föreningar av lokala hemsjukvårdare som arbetar i olika områden av Maputo inom Esperança projektet. Syftet med föreningarna är att följa folk på behandling och få ner antalet som avbryter sin behandling. Metoden har varit framgångsrik och antalet patienter som avbryter behandlingen har sjunkit. Hemsjukvårdarna följer behandlingen, observerar, ger råd samt försöker hjälpa patienterna att undvika opportunistiska sjukdomar.

IMG 0060 2 Framsteg i långvarigt arbete mot hiv hotas av den ekonomiska krisen

Hemsjukvårdarna Janina och Melina tillsammans med sjuksköterskan Albertina.

Sjuksköterskan Albertina har varit med från starten. I nästan 20 år har hon koordinerat och sett över projektet. Måndag-torsdag gör hon hembesök tillsammans med hemsjukvårdare från de fyra föreningarna. På fredagar gör hon uppföljningsbesök hos de allvarligaste fallen. Albertinas mål är att besöka tio patienter om dagen. Varje hemsjukvårdare har ansvar för att följa ca fem patienter per månaden.

-Innan var behovet större på grund av diskriminering, fördomar och rädsla. Många sjuka övergavs och hemsjukvårdarna fick göra mycket tyngre sysslor som att ge bad, tvätta, städa, laga och mat. Nu är det bättre. Informationen om att hiv inte är en dödsdom har gått fram, berättar Albertina.

Den rådande ekonomiska krisen i Moçambique påverkar alla, inte minst organisationer som Amodefa. Hemsjukvårdarna får ingen lön men de får ett bidrag på 1000 meticais (drygt 100 kronor) i månaden. Förra året räckte projektets pengar för bidrag endast fram till maj.

-Pengarna kan komma en dag, men en människa som dör kommer inte tillbaka. Vi måste ta hand om våra medmänniskor. Vi kan inte lämna dem, säger Albertina.

Många av hemsjukvårdarna lever med hiv och har själva blivit vårdade av Amodefa. De glömmer inte den insats Amodefa gjorde för dem och vill ge något tillbaka till andra som befinner sig i samma situation de själva en gång befann sig i.

Nästa blogginlägg i miniserien kring Världsaidsdagen kommer att handla om en av Amodefas hemsjukvårdare.

Nu kan du hjälpa familjer som lever med hiv att få tillräckligt med mat för att bromsmedicinerna ska fungera. Boka en plats på Afrikagruppernas digitala julbord! Genom att boka en plats ger du ett matpaket till en familj i Moçambique. I matpaketet finns basvaror som en person som lever med hiv behöver under en månad.

Vill du ge bort en eller flera platser i julklapp? Du får ett elektroniskt gåvobevis efter genomfört köp som du kan maila eller skriva ut. En perfekt present till någon du tycker om!

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/11/28/framsteg-i-langvarigt-arbete-mot-hiv-hotas-av-den-ekonomiska-krisen/feed/ 0
Strejken på Robertson Winery är över http://sodraafrikaidag.se/2016/11/24/strejken-pa-robertson-winery-ar-over/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=strejken-pa-robertson-winery-ar-over http://sodraafrikaidag.se/2016/11/24/strejken-pa-robertson-winery-ar-over/#comments Thu, 24 Nov 2016 12:59:12 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36449 Den 14 veckor långa strejken är nu över på Robertson Winery. Strejken som fördes i en sektor som nästan aldrig vågar gå ut i strejk. En sektor där apartheidliknande förhållanden fortfarande råder. Strejken som fördes mot arbetsgivaren som sitter på nära all makt och alla resurser. Strejken som uppmärksammats nationellt i Sydafrika och internationellt i …]]>

United 197x300 Strejken på Robertson Winery är överDen 14 veckor långa strejken är nu över på Robertson Winery. Strejken som fördes i en sektor som nästan aldrig vågar gå ut i strejk. En sektor där apartheidliknande förhållanden fortfarande råder. Strejken som fördes mot arbetsgivaren som sitter på nära all makt och alla resurser. Strejken som uppmärksammats nationellt i Sydafrika och internationellt i Europa, som i Sverige och Danmark fick ökad styrfart av Uppdrag Granskning

Det var en utmattad men lättad arbetstrupp som igår gick med på arbetsgivarens bud. Det är ett bud långt ifrån vad de ursprungligen begärde men efter att arbetsgivaren med hot stoppat den planerade stödstrejken på levererande vingårdar, som försök få fackledarna fängslade och som försökt (men misslyckats två gånger) få strejken olagligförklarad ses uppgörelsen som en seger.

Förhandlingarna ledde till 260 kronor mer i månaden för de lägst betalda och 8 procent lönehöjning för resten. Det är fortfarande långt till en lön någon kan förväntas leva på, ännu mindre ge sina barn en högre utbildning så de kan bryta sig ur cirkeln av fattigdom. Vad som firas är framförallt att hotet om repressalier och disciplinära åtgärder mot fackligt anslutna också förhandlades bort.

Lantarbetarfacket CSAAWU som representerat de omkring 250 arbetarna kallar sina medlemmar hjältar.

Trevor Strejken på Robertson Winery är över

Trevor Christians

”Arbetare gick ut i strejk med krav på en levnadslön om 8500 rand/månaden. Vi nådde inte dit men vi vann många andra segrar. Vinindustrin kommer aldrig mer vara densamma. Regeringen har tvingats utreda slavförhållandena som existerar på gårdar och i vinindustrin. Arbetare på vinmakerier i hela landet kommer ta inspiration från vad Robertsonarbetarna åstadkommit. [...] Strejken skulle aldrig ha kunnat uthärdats så här länge utan det otroliga solidariska stödet som mobiliserades lokalt och internationellt. CSAAWU önskar tacka alla som stod i solidaritet med oss.”

Utgången på Robertsonstrejken påminner om Petrus Brinks reflektioner, lantarbetare i Citrusdal, om den provinsiella strejken 2012/13 -som ett parti schack.

Vi måste kanske tänka på strejken som ett schackspel, där du positionerar dig själv i stället för att göra omedelbara vinster eller förluster. Frågan om mark är en tickande bomb i det här land och för storbönderna var det viktigt att förstöra och underminera strejken. De vet att marken är stulen och de beväpnade sig för att försvara ”sin” mark. Hade det blivit en nationell strejk skulle det ha varit ett direkt hot mot deras mark. Polisen ser oss som brottslingar och många av politikerna är själva stora markägare. Så det politiska svaret var att vilja skicka in armén till strejkens epicentrum – De Doorns . Lantarbetarnas upplevelse var att det inte fanns någon regering. Så från ett politiskt och materiellt perspektiv var strejken ett nederlag, men ur ett historiskt och mobiliserande perspektiv var det en seger.”

Kampen fortsätter och kampanjen Rättvis Vinhandel kommer vara del av den.

Agnes Nygren, Afrikagrupperna, Johannesburg

 

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/11/24/strejken-pa-robertson-winery-ar-over/feed/ 0
Rätten till mark betyder frihet http://sodraafrikaidag.se/2016/11/16/ratten-till-mark-betyder-frihet/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=ratten-till-mark-betyder-frihet http://sodraafrikaidag.se/2016/11/16/ratten-till-mark-betyder-frihet/#comments Wed, 16 Nov 2016 08:00:14 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36435 I fredags var det 41 år sedan Angola blev självständigt, men många utmaningar kvarstår fortfarande. Rätten tillmark är en av dem. I Benguela arbetar Afrikagruppernas partnerorganisation ADRA (Acção Para o Desenvolvimento Rural e Ambiente) med småskaliga bönder som har  svårt att stå emot torka och översvämningar. Maria Antonia är en av dem och tillsammans med …]]>

I fredags var det 41 år sedan Angola blev självständigt, men många utmaningar kvarstår fortfarande. Rätten tillmark är en av dem. I Benguela arbetar Afrikagruppernas partnerorganisation ADRA (Acção Para o Desenvolvimento Rural e Ambiente) med småskaliga bönder som har  svårt att stå emot torka och översvämningar. Maria Antonia är en av dem och tillsammans med andra bönder bildade hon jordbrukskooperativet Kawatoko (ömsesidig hjälp). ADRA bistod med utbildningar i föreningskunskap och organisering kopplat till landsbygdsutveckling. ADRA hjälpte även till med den formella processen i grundandet av kooperativet.

IMG 0145 Rätten till mark betyder frihet

Maria Antonia

Kooperativet har två kollektiva odlingar som ger avkastning. Med hjälp av ADRA har kooperativet startat en gemensam bank. Vinsterna och medlemsavgifterna går in i banken och investeras sen i att utveckla jordbruket. Kooperativet ger även mikrolån till medlemmar.

-Vi möter fortfarande utmaningar och svårigheter men det är inte lika tufft som innan. Vi är inte beroende av regnet längre. Vi har utvecklat sätt att samla vatten och bevattna, berättar Maria Antonia.

Medlemmarna berättar att de även märkt av förbättringar i sina egna liv. Många har kunnat förbättra sina hus, betala skolavgifter och köpa skolmaterial. Maria Antonia hade aldrig trott att hon skulle äga en flakmoppe, nu har hon två. Det underlättar när hon ska transportera skörden och gödsel.

Kooperativet försöker nu med stöd av ADRA få den lagliga rätten till marken och de har kommit en bra bit på vägen i den byråkratiska processen.

- Jorden och den lagliga rätten betyder frihet! säger Maria Antonia.

IMG 0192 Rätten till mark betyder frihet

Maria Antonia tillsammans med andra medlemmar från kooperativet Kawatoko.

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/11/16/ratten-till-mark-betyder-frihet/feed/ 0
Hur länge ska det hycklas? http://sodraafrikaidag.se/2016/11/10/hur-lange-ska-det-hycklas/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=hur-lange-ska-det-hycklas http://sodraafrikaidag.se/2016/11/10/hur-lange-ska-det-hycklas/#comments Thu, 10 Nov 2016 11:01:56 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36432 Klimatavtalet från Paris trädde i kraft förra veckan. Denna vecka har årets klimattoppmöte, COP 22, dragit igång i Marrakesh, Marocko. I Paris kom man överens om att den globala uppvärmningen ska begränsas till under 2 grader jämfört med förindustriell tid. Årets möte ska enligt uppgift handla om hur Parisavtalet ska förverkligas, upprättandet en gemensam regelbok …]]>

Klimatavtalet från Paris trädde i kraft förra veckan. Denna vecka har årets klimattoppmöte, COP 22, dragit igång i Marrakesh, Marocko. I Paris kom man överens om att den globala uppvärmningen ska begränsas till under 2 grader jämfört med förindustriell tid. Årets möte ska enligt uppgift handla om hur Parisavtalet ska förverkligas, upprättandet en gemensam regelbok för hur alla länders koldioxid-utsläpp ska mätas och rapporteras samt en färdkarta på hur de 100 miljarder dollar som årligen ska användas för klimatanpassningar i låginkomstländer ska säkras.

FB IMG 14787652016291 1024x682 Hur länge ska det hycklas?

Klimatförändringarna gjorde sig påminda i Johannesburg igår. Ett skyfall skapade översvämningar som blockerade flera stora vägar och har hittills dödat 6 personer. © Zubair Sayed

Det hjälper inte att skriva på ett avtal, de globala utsläppen fortsätter att öka, år 2015 var det varmaste året hitintills, den globala uppvärmningen är redan uppe i 1 grad så det är verkligen mer än dags att speeda upp handlingen.

Vid förfrågan till en av våra samarbetspartner i Sydafrika, miljöorganisationen groundWork vad som är viktigast att uppnå under mötet utifrån ett Sydperspektiv kom svaret genast – ”det som inte kommer att beslutas om och det är tidsramar för åtgärder”. Utan tydliga deadlines kommer vi aldrig kunna nå utsläppsmålenn i tid.

En av Afrikagruppernas partnerorganisationer, Rural Women Assembly, deltar på mötet. De organiserar landsbygdskvinnor i Södra Afrika och de om några vet hur de pågående klimatförändringarna förändrar deras livsbetingelser och försörjningsmöjligheter. Torkan pågår sedan flera år tillbaka i hela Södra Afrika, den senaste El Nino, ett väderfenomen som genom klimatförändringarna drastiskt ökat i intervall och kraft, drabbade över 1,5 miljoner moçambikier.

Det blir än mer tveeggat när årets möte hålls i Marocko. Marocko som saknar både olja och gas har med stöd av både EU och Världsbanken planerat och genomfört satsningar på grön energi, både sol och vindkraft. Inför klimatmötet presenterar de sig själva som ett land som satsar på grön energi. Men det finns förstås ett problem, det genomförs till stor del i det ockuperade Västsahara. Förra veckan lanserade Western Sahara Resource Watch (WSRW) rapporten Energi till exploatering som visar på hur Marockos energi byggs ut i det ockuperade Västsahara. Siemens och Enel bygger vindkraftverk vars energi används till att driva exploatering av icke förnybar fosfat från ockuperade område. Och svenska AP-fonder de investerar både i Siemens och Enel.

Det gäller att vi alla står upp för både klimaträttvisa och Västsaharas rätt till självbestämmande – Erkänn Västsahara!

Lotta Comé – temahandläggare för arbets- och levnadsvillkor

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/11/10/hur-lange-ska-det-hycklas/feed/ 2
#FeesMustFall –ingen lösning i sikte/no solution in sight http://sodraafrikaidag.se/2016/10/27/feesmustfall-ingen-losning-i-sikteno-solution-in-sight/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=feesmustfall-ingen-losning-i-sikteno-solution-in-sight http://sodraafrikaidag.se/2016/10/27/feesmustfall-ingen-losning-i-sikteno-solution-in-sight/#comments Thu, 27 Oct 2016 10:56:09 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36426 Under senast veckorna har protesterna intensifierats på flera av sydafrikas universitetet. Från  University of KwaZuluNatal i Durban till Rhodes University i Grahamstown till Witwatersrand (Wits) i Johannesburg har studenter tagit till gatorna I kampen för jämlik och fri universitetsutbildning. Upproret, som organiserats under den nu berömda hashtaggen #FeesMustFall, började förra året. Sedan Högre Utbildningsministern, Blade …]]>

Under senast veckorna har protesterna intensifierats på flera av sydafrikas universitetet. Från  University of KwaZuluNatal i Durban till Rhodes University i Grahamstown till Witwatersrand (Wits) i Johannesburg har studenter tagit till gatorna I kampen för jämlik och fri universitetsutbildning. Upproret, som organiserats under den nu berömda hashtaggen #FeesMustFall, började förra året.

Sedan Högre Utbildningsministern, Blade Nzimande, uppgav att universitetsavgifterna skulle öka med 8 procent har protesterna fått nytt liv, blivit mer hårdföra och ur vissa hänseenden mer våldsamma. Kriminella krafter har utnyttjat situationen och butiksägare har sett sina affärer blivit sönderslagna och plundrade, vilket lett till kraftfulla interventioner från polis.

Studenternas ilska är inte separerad från det resterande samhällets missnöje. Tvärtom så är protesterna del av de större spänningar som följt i spåren av alla de löften som aldrig infriats efter apartheid. Missnöjet manifesteras genom en rad exempel; stora strejker bland lantbrukare och gruvarbetare, den senare kulminerade i den brutala Marikanamassakern, uppror bland obetalda, oerkända och kvinnliga arbetare som hemsjukvårdare och de oräkneliga protesterna mot utebliven samhällsservice. Universitetsstudenter är bara ytterligare en i raden av den frustrerade massan som har fått nog av status quo.

Det nuvarande och långvariga dödläget mellan studenterna å ena sidan och universitetsledningen och regeringen å den andra sidan gör framtiden obestämbar. Regeringen, som själv är upptagen med egna partistrider, har varit oförmögen att hitta en godtagbar lösning. För att försöka tvinga fram förhandlingar har studenterna stängt ner flera universitet och i vissa fall avbrutit klassundervisning medan polisen och de än farligare privata säkerhetsstyrkorna försökt kuva upproren.

Igår presenterade Finansminister Pravin Gordhan, som själv är på kollisionskurs med president Zumas läger i regeringspartiet ANC, kommande nationella budget. Gordhan öronmärkte 17.6 miljarder rand för högre utbildning till studenter från fattig bakgrund. Även om budgeten ger en strimma av hopp för universitet som balanserar på den finansiella avgrunden betyder det inte att utbildning kommer bli befriad från avgifter. Studentrepresentanter från 26 universitet över hela landet har svär på att föra kampen för ekonomisk frihet och fri avkolonialiserad utbildning vidare.

Hassan Mao, praktikant på Afrikagrupperna i Johannesburg

 

During the last weeks the student protests has intensified on several of South Africa’s Universities. From the University of KwaZuluNatal in Durban to Rhodes University in Grahamstown to the Witwatersrand (Wits) in Johannesburg students continued to take to the streets to demand fair and free university education for all. The uprising, organised around the now famous hashtag #FeesMustFall, began last year.

Since the announcement of 8% fees increment by Higher Education Minister, Blade Nzimandemore, in late September, the protest has gained new impetus and entrenched and to an extent more violent. Criminal elements have taken advantage of the unrest as looting and ransacking of nearby businesses has accompanied the street protests -prompting a heavy handy response from the police force.

The prevailing logic is that, the student protests are not divorced from the rest of societies’ grievances. On the contrary, the protests are part of wider social tensions emanating from failed post-apartheid promises. This discontents manifesting itself through for example; strikes by farm and mineworkers, which brutally culminated into the Marikana massacre, uprisings by unpaid and unrecognised feminized labour such as care work and the uncountable numbers of community service delivery protests. University students are merely the latest group in a logline of frustrated masses fed up with the status quo.

The current and prolonged impasse between student activists on one side and the university administration and in extension the government on the other, has led to an uncertain future. The government, it self-embroiled with infighting, is unable to find an amicable solution to the current situation. In a bid to push through negotiations, the students have been shutting down major universities and in some instances blocking classes, while the police force and more dangerously private securities have been clamping down on student activists.

This week, the Finance Minister Pravin Gordhan, himself in collision course with the Zuma function of the ruling ANC party, presented the national budget. Pravin, in his budget presentation, pledged to set aside 17.6 billion rand to subsidize higher education for the poorest of students. Although the gesture is a glimpse of hope in the struggle of free higher education, it’s unlikely to put an end to the student uprising. Student representatives across the 26 major universities in the country are vowing to continue their struggle for economic liberation and the realization of free decolonized university education for all.

Hassan Mao, intern at Afrikagrupperna in Johannesburg

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/10/27/feesmustfall-ingen-losning-i-sikteno-solution-in-sight/feed/ 0
Upproret på Robertson -en sammanfattning http://sodraafrikaidag.se/2016/10/06/upproret-pa-robertson-en-sammanfattning/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=upproret-pa-robertson-en-sammanfattning http://sodraafrikaidag.se/2016/10/06/upproret-pa-robertson-en-sammanfattning/#comments Thu, 06 Oct 2016 10:50:51 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36414 Turerna har varit många i den uppmärksammade strejken bland arbetare på Robertson Winery (vinmakeri) i Sydafrika. Den här artikeln ämnar att försöka sammanfatta händelseutvecklingen i stora drag. Den 24 augusti går drygt 200 av 250 arbetare ut i strejk på Robertson Winery i Sydafrika där de kräver en dryg fördubbling av nuvarande lön, fackdeltagande- och …]]>

red Upproret på Robertson  en sammanfattning Turerna har varit många i den uppmärksammade strejken bland arbetare på Robertson Winery (vinmakeri) i Sydafrika. Den här artikeln ämnar att försöka sammanfatta händelseutvecklingen i stora drag.

Den 24 augusti går drygt 200 av 250 arbetare ut i strejk på Robertson Winery i Sydafrika där de kräver en dryg fördubbling av nuvarande lön, fackdeltagande- och insyn i implementeringen av Systembolagets etiska kod och fackligt tillträde på underleverantörer till vinmakeriet.

Febril aktivitet uppstår i Sydafrika, Sverige och Danmark för att stötta arbetarna när Robertson winery försöker olagligförklara strejken i syfte av, vad man måste anta, försöka avskeda alla arbetare istället för att diskutera nya lönenivåer. Domstol tvingar dock arbetsgivaren till förhandlingsbordet.

Vid samma tid reser en delegation från Systembolaget till Sydafrika för att träffa olika aktörer berörda av strejken. Arbetarnas fackförening CSAAWU försöker då ta tillfället i akt att med hjälp av den store inköparen få tillträde att besöka gårdar som levererar vindruvor till Robertsons vinmakeri. Föreningsfrihet är enligt Systembolaget viktigt för dem men de missar chansen att använda sitt inflytande till CSAAWU:s fördel och besöker inga underleverantörer till Robertson.

Systembolagets svenska underleverantör, importfirman Primewine, intervjuas i SvD där de anser att deras handelspartner Robertson blir orättvist uthängd och att lönenivåerna är högre än vad CSAAWU uppger. Systembolagets presschef hävdade att de fått motstridiga uppgifter från en annan fackförening, BAWUSA, under besöket i Sydafrika där detta fack ska ha uppgett att inga hinder för föreningsfrihet finns på Sydafrikas jordbruk.

I ett brev skrivet av CSAAWU till Systembolaget påminns de om det möte de själva deltog i. Där fanns alla fackföreningar och arbetarorganisationer verksamma i vinområdet på plats och även BAWUSA. Alla uppgav de stora svårigheter att få rätten till föreningsfrihet uppfylld. CSAAWU:s verklighetsbeskrivning backas av arbetarallierade i Sverige i SVT opinion.

Butiksarbetare på Systembolaget skriver idag i Metro om dilemmat att behöva hantera varor när arbetare på andra sidan jorden ropar bojkott, om deras självupplevda erfarenheter från sydafrikanskas vinlandskap och om arbetet för en mer rättvis vinhandel. Kort därefter backar Systembolaget och vill nu göra större granskningar av vinproducenter i Sydafrika.

CSAAWU och arbetarna på Robertson står upp emot stora krafter. De är väl medvetna om att det internationella stödet från civilsamhällen kan innebära eventuella säljstopp vilket i sin tur kommer innebära att deras medlemmar förlorar jobben. Ingen vill se den utgången, men striden på Robertson betyder nu mer än en arbetskonflikt för 200 arbetare. Om CSAAWU kan tvinga företaget att betala en lön möjlig att leva på kommer det få ringar på vattnet i hela sektorn och det systemskifte som Primewine efterfrågar blir en möjlighet.

Det är just också systemförändring som Afrikagrupperna och övriga civila samhälletsmedlemmar i den fyra länder starka kampanjen Rättvis Vinhandel haft i sikte sedan 2010. Det är därför vi lobbat politiker i riksdagen att motionera för att Systembolaget ska ta större ansvar i hela leverantörskedjan, genom underskriftskampanjer där konsumenter uppger sig villiga att betala mer med garanti för schyssta arbetsvillkor och för reform av Systembolagets upphandlingsrutiner där nu endast vinkvalité och prissättning styr.

Kampanjen Rättvis Vinhandel och CSAAWU välkomnar därför givetvis Systembolagets lovord om bättre granskning av vinproduktion i Sydafrika.

Den 19 October kommer Uppdrag Granskning att handla om levnads- och arbetsförhållanden i vinindustrin där också Robertson Winery kommer figurera. Missa inte det!

Agnes Nygren, Afrikagrupperna Johannesburg

 

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/10/06/upproret-pa-robertson-en-sammanfattning/feed/ 0
Vem vill ha Monsanto? http://sodraafrikaidag.se/2016/09/24/vem-vill-ha-monsanto/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=vem-vill-ha-monsanto http://sodraafrikaidag.se/2016/09/24/vem-vill-ha-monsanto/#comments Sat, 24 Sep 2016 07:00:19 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36407 Nu har det blivit klart att Bayer AG har köpt upp Monsanto och köpet förväntas efter konkurrensgranskningar vara klart i slutet av 2017. Det amerikanska biotekniska jordbruksföretaget Monsanto är för många själva sinnebilden av ett ondskefullt industriellt jordbruk, så varför vill en tysk kemi- och läkemedelsjätte köpa det för den svindlande summan 59 miljarder euro? …]]>
låg 300x200 Vem vill ha Monsanto?

GMO-fri majs från södra Afrika med varierande styrkor beroende på var de planteras

Nu har det blivit klart att Bayer AG har köpt upp Monsanto och köpet förväntas efter konkurrensgranskningar vara klart i slutet av 2017. Det amerikanska biotekniska jordbruksföretaget Monsanto är för många själva sinnebilden av ett ondskefullt industriellt jordbruk, så varför vill en tysk kemi- och läkemedelsjätte köpa det för den svindlande summan 59 miljarder euro? Sammanslagningen innebär att Bayer kommer erbjuda i stort sett allt som har med jordbruk att göra: gödsel, utsäde, bekämpningsmedel, digitala system med mera. Tillsammans kontrollerar de två företagen 25% av den globala försäljningen av fröer och jordbruksrelaterade kemikalier såsom bekämpningsmedel och gödning. Bayers chef menar att sammanslagningen innebär att företaget är bättre rustat för befolkningsökning och global uppvärmning. Jordbrukare är oroliga för att detta kommer innebära ett begränsat utbud till högre priser än idag, och svårigheter att vända sig någon annanstans för att köpa till exempel fröer.

Flera av Afrikagruppernas partnerorganisationer för en kamp för matsuveränitet. Det innebär att de utgår ifrån att alla människor har rätt till mat, samt rätten att välja vilken mat de äter och rätten att påverka hur den produceras. Idag finns tillräckligt mycket mat på jorden för att vi alla ska kunna äta oss mätta, ändå går var nionde människa hungrig dagligen. Rörelsen för matsuveränitet menar att det beror på hur matsystemet fungerar, vilket är kopplat till systemet i stort: vissa människor förnekas sina rättigheter eftersom de inte har råd att betala för dem. Utifrån detta perspektiv är det intressant att ställa frågan: Vad kan sammanslagningen av Bayer och Monsanto innebära för småskaliga jordbrukare och producenter i södra Afrika?

Mariam Mayet är förvaltningschef på “African Center for Biodiversity” i Sydafrika och hon menar att sammanslagningar av den här typen alltid innebär inskränkningar på småskaliga jordbrukares valmöjligheter. Sammanslagningar centrerar makten hos företagen, som kan höja priserna på frön samt att styra vilken typ av frön som säljs och därmed i stort sett tvinga bönder att använda GMO-fröer. Mayet understryker att den övervägande delen av jordbrukarna i Afrika söder om Sahara arbetar småskaligt och har ofta mycket små marginaler, så en prishöjning av fröer påverkar direkt dessa jordbrukares försörjning.

Sammanslagningar är en del av en maktcentrerande trend som cementerar multinationella företags övertag gentemot småproducenter, något som är mycket oroande ur ett matsuveränitetsperspektiv. Mayet menar att vägen framåt för den afrikanska kontinenten är att skapa egna lösningar för att säkra alla människors rätt till mat. Dessa lösningar ska vara anpassade efter traditionella fröer och grödor samt odlingssystem som främjar diversitet, inte efter vad som genererar mest inkomst till europeiska jätteföretag.

Caroline Faxe, föredetta praktikant på Afrikagruppernas partnerorganisation Surplus People Project

Emily Tjale 1024x589 Vem vill ha Monsanto?

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/09/24/vem-vill-ha-monsanto/feed/ 0
Kunskap som bytesvara på Trade school http://sodraafrikaidag.se/2016/09/21/kunskap-som-bytesvara-pa-trade-school/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=kunskap-som-bytesvara-pa-trade-school http://sodraafrikaidag.se/2016/09/21/kunskap-som-bytesvara-pa-trade-school/#comments Wed, 21 Sep 2016 07:00:50 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36402 Initiativet Trade School vill lyfta lokal lärdom och utmanar den konventionella skolan. Utbildningsformen är fri och baseras på byteshandel. -Men det är inte gratis. Om det vore gratis skulle det verka som att kunskapen inte har något värde, säger Anne Harley, en av de frivilliga på Trade School. Istället gör lärarna upp om en lista …]]>

gW trade school 300x143 Kunskap som bytesvara på Trade schoolInitiativet Trade School vill lyfta lokal lärdom och utmanar den konventionella skolan. Utbildningsformen är fri och baseras på byteshandel.

-Men det är inte gratis. Om det vore gratis skulle det verka som att kunskapen inte har något värde, säger Anne Harley, en av de frivilliga på Trade School.

Istället gör lärarna upp om en lista över bytesobjekt som de är intresserade av att få. Dessa kan vara i form av varor eller tjänster, både materiella och immateriella, såsom musiktips, grönsaker eller hjälp med något som att hitta en lägenhet. Eller som fallet var när Afrikagruppernas partnerorganisation groundWork organiserade en Trade School session på temat fracking: vattenprover från elevernas hem, skola och jobb.

Deltagarna hade bakgrunden till fracking klart för sig: det är en okonventionell energikälla där vatten och farliga kemikalier trycks ner i marken för att frigöra och fånga gas med risk för kontaminering av underjordiska vattenreservoarer.

Sydafrika bidrar redan med 160 miljoner ton CO2e mer än vad som rekommenderas av vetenskapen, och med tanke på att minst 3% av gasen under fracking läcker ut, skulle det ytterligare förvärra sydafrikas bidrag till växthusgaser i atmosfären.

Med på utbildningen var anti-fracking aktivisten Ulrich Steenkamp från Karoo, samt groundWorks chef Bobby Peek. Ulrich presenterade några av de lokala ansträngningar som görs för att stoppa prospektering och fracking i sin hemregion.

Ulrich Steenkamp 225x300 Kunskap som bytesvara på Trade school-Jag är en ung kulturaktivist, och jag kämpar för vad jag älskar; Karoo. Det är ett vattenknappt område där människor huvudsakligen arbetar med jordbruk. Vissa är fårherdar och lever en nomadisk livsstil där de reser från gård till gård, och vattenintensiteten i frackingindustrin tillsammans med den redan svåra kampen över mark skulle göra det ännu svårare för jordbrukssektorn; särskilt de unga och nyblivna bönder. Vi måste titta på alternativ och börja bygga en väg ut ur detta.

Under dagen deltog medlemmar av det lokala civilsamhället samt studenter från det närliggande universitetet. ”Många människor vet en hel del saker. Men vems kunskap räknas?  Vem får undervisa? Vi vill organisera klasser som värdesätter kunskaper och färdigheter lika”, säger Anne.

Trade School har ett stort nätverk av arrangörer i många länder, men Sverige lyser med sin frånvaro på den kartan. Förhoppningsvis kommer  även vi inom en snar framtid kunna ägna oss åt att byta vattenprover mot gräsrotskunskap om ämnen som ”Demokrati underifrån”, att göra en kortfilm, antirasism eller hur man organiserar sig mot fracking.

Shanar Taleb-Tabriz, praktikant på Afrikagruppernas partnerorganisation groundWork

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/09/21/kunskap-som-bytesvara-pa-trade-school/feed/ 0
Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär frukt http://sodraafrikaidag.se/2016/09/17/praktisk-solidaritet-med-lantarbetare-i-sydafrika-bar-frukt/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=praktisk-solidaritet-med-lantarbetare-i-sydafrika-bar-frukt http://sodraafrikaidag.se/2016/09/17/praktisk-solidaritet-med-lantarbetare-i-sydafrika-bar-frukt/#comments Sat, 17 Sep 2016 07:00:18 +0000 http://sodraafrikaidag.se/?p=36375 Strejken på Robertson Winery har just nått tre veckor. Lantarbetarfacket CSAAWU organiserar 211 av de 250 arbetarna på vinmakeriet. Jordbrukssektorn har sedan apartheids fall förändrats mycket lite. I hela sektorn beräknas endast 3-5 procent vara fackanslutna. Rasism, sexistiska kontrakt, arbetsplatsrelaterade skador, löneexploatering och underminering av organisationsrätten är fortsatt en vardag på sydafrikas storjordbruk. Arbetarna på …]]>

red 300x220 Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär fruktStrejken på Robertson Winery har just nått tre veckor. Lantarbetarfacket CSAAWU organiserar 211 av de 250 arbetarna på vinmakeriet.

Jordbrukssektorn har sedan apartheids fall förändrats mycket lite. I hela sektorn beräknas endast 3-5 procent vara fackanslutna. Rasism, sexistiska kontrakt, arbetsplatsrelaterade skador, löneexploatering och underminering av organisationsrätten är fortsatt en vardag på sydafrikas storjordbruk.

Arbetarna på Robertson tjänar idag mellan 1,719 – 2,075:- /månad. De begär en dryg fördubbling av den lönen till 5,040:- som de anser är en levnadslön. Någon beräkning på existensminimum har inte gjort i Sydafrika på många år, men Afrikagruppernas partner LaRRI i Namibia har gjort en studie som vunnit erkännande där. Namibia och Sydafrika har i FN-index nära exakt samma levnadsomkostnader. LaRRI:s studie kommer fram till att 6,325:- i månaden bör sättas som inkomstminimum för ett näringsrikting och sanitärt acceptabelt liv.

Det är med andra ord en lön som går att leva på som Robertsons arbetare begär och ingen fantasisumma som företaget gärna hävdar. Dagens lönenivå är de facto en svältlön.

Medan arbetarna strejkat, utan något stöd av de strejkkassor vi är vana med i Sverige, har Robertson Winery gått till domstol för att försöka förklara strejken olaglig. De menade att arbetarna hotat och varit våldsamma mot strejkbrytare, något de försökte bevisa med bilder tagna från Facebook. Robertson Winery kunde inte övertyga rätten, eftersom bilderna var orelaterade till strejken, utan tvingade istället företaget till förhandlingsbordet (trots deras advokats argumenterande för att lönekravet skulle vara ”oansvarigt”). Förhandlingarna kommer nu återupptas på måndag.

Det är inte troligt att Robertson Winery var beredda på den lokala och internationella solidaritet som visats arbetarna de försökt olagligförklara.  Stödet har tagit form av; svar på rop om bojkott av Robertsons vin från olika länder i Europa och i Sydafrika, Kampanjen Rättvis Vinhandels olika aktörers påverkansarbete på Robertsons storhandlare Systembolaget, aktioner i spritbutiker i Kapstaden, visuellt stöd för kampen på sociala medier, petitioner underskrivna och medel insamlade.

Trevor Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär frukt

Trevor Christians, photo by Shachaf Poolakow activestills.org

Trevor Christians är CSAAWU:s Generalsekreterare.

”Det är tack vare ert villkorslösa stöd som företagsledningen nu tvingas till förhandlingsbordet! Det är en enastående prestation men vi måste vänta oss hämd. De kommer inte utav välvilja. De vet ingenting om hur man utvecklar en människorättskultur. De byggde sin rikedom på exploatering av svarta människor. Den här strejken handlar inte bara om arbetarna på Robertson, om vi vinner kommer det sprida hopp för hela sektorn. Hopp om att våra barn en dag lever bättre än vi. Att de en dag ska kunna gå igenom portarna på ett universitet. Det är det företagsledningen fruktar mest, insikten om att landsbygdens fattiga kan utmana den rasistiska makten och vinna. Det är därför vi ber om ert fortsatta stöd, så att pressen på Robertson fortsatt är kännbar och så att arbetarnas förhandlingsposition förstärks.”

Michael Wiehe 248x300 Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär frukt

Michael Wiehe stödjer Livs stöd till CSAAWU

En utav kampanjens största CSAAWU-supportrar är Livsmedelsarbetarna på Orkla Foods i Örebro. De båda facken har under flera års tid haft ett nära samarbete. Livs har gjort det enklare för arbetarna att kunna stå upp för sin sak utan strejkkassa då de samlat in tiotusental kronor i Sverige som skickats till CSAAWU. Läs mer om Livsmedelsarbetare för solidaritets insamling här.

Här är några andra enkla sätt att fortsätta stötta CSAAWU:s och arbetarnas kamp:

-Skriv på uppropet som skickas till Robertson Winery. Uppropet går också att sprida på engelska

-Ett enkelt och snabbt sätt att ingjuta mod hos arbetarna och visa Robertson och Systembolaget var du står är att dela en bild av dig själv på CSAAWU:s Facebooksida, se nedan.

-Har du kändisar i din rockärm, som Livs på Orkla Foods, (ovan) så är det ett effektivt sätt att belysa frågan.

-Ta kontakt med oss för att bli en del av kampanjen Rättvis Vinhandel, lotta.come@afrikagrupperna.se

-Strunta i att fredagshandla just Robertsons vin så länge förhandlingarna pågår

Livs 1024x688 Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär frukt

 

EWC Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär frukt

 

NPA 1024x693 Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär frukt

 

AGS 1024x628 Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär frukt

UCT Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär frukt

Sanna Praktisk solidaritet med lantarbetare i Sydafrika bär frukt

Practical solidarity with farm workers in South Africa bears fruit

The strike at Robertson Winery have just reached three weeks. 211 of the 250 workers at the winery are organized through farm workers union CSAAWU.

The agricultural sector has changed close to nothing since the fall of apartheid. Only around 3-5% of the total work force is estimated to be union affiliated. Racism, sexist contracts, work related injuries, wage exploitation and attacks on the right to association is still a reality at South Africa’s commercial farms.

The workers at Robertson currently earns between R2900 – R3500 a month. They are demanding R8500 which they deem a living wage. Any national study on what constitutes an actual living wage in South Africa hasn’t been made in many years, but Namibian based labour research organisation LaRRI did a study last year which has gained government’s recognition in Namibia. According to UN index the cost of living is almost at exact same level in the both countries. LaRRI’s study reveals that in order to live an nutritional and sanitary acceptable life a minimum income should rather be in the range of R10,500.

It is, in other words, a wage that makes life possible to live that the workers are asking for and not an unreasonable figure as the company tries to claim. The current wage level is de facto a starvation salary.

While the workers have been on strike, without a strike fund as we in Sweden are used to, Robertson Winery have been busy trying to declare the strike illegal. They claim that workers have threatened and acted with violence against scab labour. Something they tried to prove with images taken from Facebook. Robertson Winery could however not convince the court, since the images were unrelated to the strike, but was instead forced to start wage negotiations (despite their lawyer’s argument that the wage demand supposedly is ‘irresponsible’). The negotiations are set to start on Monday.

It’s unlikely that Robertson Winery foresaw the local and international solidarity with the workers that they tried to deem illegal. The support has taken the forms of; an answer to the call for a boycott on Robertson wine from South Africa and importing countries in Europe, the various actors within The Ethical Wine Campaign’s advocacy efforts on the big buyer Systembolaget, manifestations at liquor shops in South Africa targeting Robertson, external scrutiny of the company’s financial books, visual support through social media, signed petitions and fundraising.

Trevor Christians is General Secretary at CSAAWU:

“It is thanks to your unconditional support that the bosses are now forced to the negotiating table! It is a huge achievement but we must now expect revenge. They do not come out of goodwill. They know nothing about how to develop a human rights’ culture. They built their wealth on the exploitation of black skin. This struggle is bigger than the workers at Robertson Winery, if we win it will create hope for the whole sector. Hope that our children will one day live a better life than us. That they one day will be able to walk through the gates of a university. That is what the bosses fear the most, the realization that the rural poor can challenge the racist power and win. That is why we ask for you continued support, so that they still feel the pressure and to strengthen the hand of the workers at the negotiation table!”

One of the campaign’s biggest CSAAWU supporter are the food processing workers (Livs) at Orkla Foods in Örebro, Sweden. The two unions have for years had a close relationship. Livs have assisted the workers in standing up for their rights without a strike fund by fundraising tens of thousands of rands sent to CSAAWU. Read more about the fundraising here.

Here are a few other simple ways you can contribute to the struggle of the workers and CSAAWU’s and the workers;

-Sign the petition to Robertson Winery

-An encouraging and quick way to show your support to the workers is to share a photo of yourself at CSAAWU:s Facebook page. See photos above

-An efficient way to spread the message to a broader public is to make use of celebrities, like Livs at Orkla Foods with singer Michael Wiehe above.

-Contact us to become active within the Ethical Wine Campaign, lotta.come@afrikagrupperna.se

-Boycott Robertson wines until workers’ demands have been met.

]]>
http://sodraafrikaidag.se/2016/09/17/praktisk-solidaritet-med-lantarbetare-i-sydafrika-bar-frukt/feed/ 0