# Operation Dagsverke Sydafrika – svenska elever och kampen mot apartheid

*2026-11-17*

> Hur hängde Operation Dagsverke ihop med Sydafrika och apartheid? Läs om de svenska elever som på 1960- och 1970-talen samlade in pengar till skolprojekt i södra Afrika.

# Operation Dagsverke Sydafrika – svenska elever och kampen mot apartheid

Operation Dagsverke är en insamlingskampanj där svenska elever arbetar en dag och skänker intäkterna till skol- och utbildningsprojekt i andra länder. Kampanjen startade 1961 och har under decennier haft en tydlig koppling till södra Afrika, inte minst till Sydafrika och Namibia under apartheidåren. För den som undrar vad Operation Dagsverke Sydafrika innebär handlar det om ett svenskt elevinitiativ som gick ut på att stödja unga människor i länder som styrdes av rasåtskillnad och kolonial förtryck.

## Vad Operation Dagsverke är

Idén är enkel: en elev arbetar en dag, antingen hemma, på ett företag eller med ett eget litet projekt, och pengarna som tjänas går vidare till utbildningsinsatser utomlands. Under insamlingsdagen kan eleverna också skramla bössa, driva egna projekt eller göra uppträdanden på stan. Kampanjen är inte en välgörenhetsorganisation i traditionell bemärkelse utan en informations- och insamlingsrörelse som drivs av och för elever.

I Sverige arrangerades Operation Dagsverke av Sveriges Elevkårer fram till 2012. I slutet av det året tog Unicef över huvudmannaskapet, eftersom elevorganisationen bedömde att Unicef hade bättre möjlighet att driva kampanjen vidare och öka resultatet. Idag finns liknande initiativ i flera andra länder, bland annat Tyskland, Italien, USA, Kanada, Brasilien och Sydafrika.

## Startåret 1961 – från Helsingborg till Sundsvall

Operation Dagsverke startade den 24 mars 1961 på Högre Tekniska Läroverket i Helsingborg. Kort därefter, den 15 september samma år, genomförde Sundsvalls läroverk sitt första dagsverke. Initiativtagare var elevrådets ordförande Torsten Thunberg och Tom Nässbjer. 900 elever deltog, från årskurs 7 till 9.

Målsättningen i Sundsvall var konkret: att bekosta ett tredje stipendieår för en afrikansk flyktingstudent vid namn Zedekia Ngavirue från Namibia. Insamlingen skedde i samarbete med Svenska Sydafrikakommittén. Ngavirue var själv ett offer för apartheid, och de svenska elevernas pengar skulle hjälpa honom att fortsätta sina studier.

Insamlingsresultatet blev 7 900 kronor, vilket motsvarar ungefär 86 957 kronor i dagens penningvärde. Eleverna bad om 15 kronor per deltagare för åtta timmars arbete. De som inte fick någon arbetsuppgift anvisad skickades ut i skogen för att plocka lingon, som skolbespisningen sedan köpte in.

Den 13 oktober 1961 var det Gubbängens läroverk i Stockholm som genomförde sitt Operation Dagsverke. 600 elever deltog och samlade in 10 750 kronor till Dag Hammarskjölds Minnesfond, motsvarande drygt 118 000 kronor i dagens penningvärde.

## Kopplingen till Sydafrika och Namibia

Det var inte bara en engångsföreteelse att svenska elever samlade in pengar till Afrika. Under 1960- och 1970-talen var kampen mot apartheid i Sydafrika och kolonialstyret i Namibia ett återkommande tema för Operation Dagsverke. Svenska Sydafrikakommittén var en av de organisationer som stod för kontakten och förmedlingen av stödet.

Apartheid var det system av rasåtskillnad som rådde i Sydafrika från 1948 till början av 1990-talet. Systemet innebar att landets vita minoritet styrde över den svarta majoriteten genom lagar som reglerade var människor fick bo, arbeta och röra sig. Namibia, då känt som Sydvästra Afrika, var under sydafrikanskt styre och omfattades av liknande förtryck.

För svenska elever blev dagsverket ett sätt att ta ställning. Att arbeta en dag och skänka pengarna till skolprojekt i Sydafrika eller Namibia var en konkret handling i en stor politisk fråga. Det handlade inte om att tycka saker från ett klassrum, utan om att göra något som nådde fram till unga människor på andra sidan jorden.

## 1975–1999: kampen fortsätter

Operation Dagsverkes arbete för södra Afrika fortsatte långt efter 1961. Under perioden 1975–1999 var insamlingsmålen inriktade på projekt i regionen, och kampanjen spred sig till fler skolor runtom i Sverige. Eleverna lärde sig om apartheid, om Namibia och om vad solidaritet kunde betyda i praktiken.

När apartheid slutligen avskaffades i Sydafrika i början av 1990-talet och Namibia blev självständigt 1990, förändrades förutsättningarna. Men tanken kvarstod: svenska elever kan göra skillnad för jämnåriga i andra delar av världen genom att arbeta en dag och skänka intäkten.

## Från elevrörelse till Unicef

I Sverige drevs Operation Dagsverke av Sveriges Elevkårer i mer än femtio år. När organisationen lade ned sitt huvudmannaskap i slutet av 2012 var det Unicef som tog över. Beslutet tog inte slut på kampanjen – den fortsatte under ny regi, med samma grundidé om att elever arbetar en dag för att stödja utbildning utomlands.

Idag är Operation Dagsverke en nationell kampanj som återkommer varje år. Den har inspirerat liknande initiativ i andra länder, och i Sydafrika finns ett motsvarande initiativ som också kallas Operation Dagsverke.

## Vad betyder det idag?

För den som söker efter Operation Dagsverke Sydafrika handlar det om mer än en historisk fotnot. Det är ett exempel på hur svenska ungdomar på 1900-talet engagerade sig för rättvisa och utbildning i länder som styrdes av rasdiskriminering. Kampanjen visar att ett dagsverke kan vara mer än en skoluppgift – det kan vara ett sätt att delta i en större rörelse för förändring.

Historien är också en påminnelse om att skillnader i penningvärde inte är statiska. De 7 900 kronor som samlades in i Sundsvall 1961 motsvarar nästan 87 000 kronor i dagens pengar. Det säger något om hur mycket en enkel insats kan växa till när många gör den tillsammans.

Operation Dagsverke lever kvar som en del av Sveriges moderna historia – och som ett exempel på hur elever kan agera för en bättre värld, en dag i taget.
